Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 4 April 2017

    Prioritera åkermarken högre

    Arealen åkermark minskar i hela Sverige när lönsamheten i att driva jordbruk blir sämre. Det är problematiskt av bland annat säkerhetsskäl.

    ATL har nyligen visat i en stor granskning hur åkermarken har minskat i Sverige de senaste 25 åren. I hela landet har man valt att bebygga åkermark med allt från varuhus till vägar, mark som sedan mycket sällan återgår till odling.

    Det är en utveckling som skett i princip i alla kommuner under tidsperioden, även om omfattningen varierar. Ett av de få län som haft positiv utveckling med ökad åkerareal är Gotland, medan Uppsala, Knivsta och Sundsvall har tappat mest.

    Totalt har omkring 188 000 hektar åkermark tagits ur bruk av olika orsaker. En del handlar om att man låtit marken växa igen eller gå i träda, i andra fall handlar det om marken har bebyggts.

    När andra samhällsintressen behöver utrymme för att bygga logistikcentrum, vägar, bostäder och köpcentrum blir lösningen ofta åkermark, ofta den enklaste och billigaste lösningen.

    I vissa av dessa fall ägs marken av kommunen som väljer att prioritera andra intressen än jordbruket. I andra fall handlar det om privatpersoner eller företag som väljer att sälja för att priset är rätt och alternativkostnaden av att driva eller arrendera ut till jordbruk för hög.

    Det är bara att konstatera att på dagens marknad kan det löna sig bättre att bygga bostäder än att driva jordbruk. Att verksamheter går bra och att Sverige har tillväxt är i grunden positivt.

    Problemen finns i den andra delen av ekvationen. Att det inte är tillräcklig lönsamt att odla på åkermark i Sverige i dag bottnar ytterst i jordbrukets låga avkastning, som i sin tur delvis har att göra med det regelverk och de kostnader som svenska bönder måste förhålla sig till. Om jordbruket straffbeskattas blir det också olönsamt, och då blir det en bättre affär för markägaren att sälja till någon annan.

    Detta är därför ingen enkel fråga om äganderätt. Jordbruket verkar inte på en fri marknad utan är politiskt styrt genom regleringar. Det är ingen fri marknadsprocess som gett jordbruksmarken en lägre värdering.

    Marknadsperspektivet behöver även kompletteras med andra viktiga värden, som säkerhet. Med minskande åkermark har vi även fått en minskad självförsörjningsgrad. I en krigssituation skulle det kunna bli ett allvarligt problem.

    Åkermarken ska enligt lagen betraktas som ett allmänintresse vid sådant som infrastrukturbyggen. Det känns motiverat med tanke på just säkerhetsfrågan.

    Men det är uppenbart att detta inte görs i tillräckligt hög utsträckning i dag, kostnader i detaljplanen ses som viktigare. Kombinerat med det faktum att svenskt jordbruk har lägre lönsamhet på grund av politiskt styrda regleringar så är det sorgligt nog inte alls oväntat att arealen tillgänglig åkermark minskar. Läs mer:PREMIUM: Karta – Så mycket åkermark har försvunnit i din kommun

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen