Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 4 maj

    Maximera återbetalningen från EU

    Jordbrukets totalkalkyl skulle visa ett solklart minus utan pengarna från EU. Det ställer mycket stora krav på de svenska politikerna, konstaterar ATL:s ledareskribent Tord Karlsson.

    En höjd EU-budget med bantat jordbruksinslag ställer mycket stora krav på de svenska politikerna. Det duger inte att sura över att mer pengar ska ut, det gäller att bärga hem så mycket som möjligt.

    Så kom då förslaget om en ny långtidsbudget för EU. Efter Storbritanniens uttåg var det väntat att budgetramen skulle höjas och eventuella rabatter slopas. Så blev också utfallet vilket drabbar Sverige i form av högre avgift till EU.

    Svenska politiker har arbetat för att undkomma denna höjning och kommer utan tvekan att anstränga sig för att minska den svenska utgiften när det blir dags för beslut. Lite överraskande är det Liberalerna som står bakom en större gemensam EU-budget och därmed vill backa upp de expansiva länderna Tyskland och Frankrike. Men det beror knappast på omtanke om jordbruket utan mer på allmänt EU-vänliga strömningar.

    Nu är detta ett förslag som ska stötas och blötas. Det är illavarslande att det råder en sådan enighet inom den svenska politiken att EU-avgiften inte får öka. I fokus står hela tiden bruttosiffran, de cirka 40 miljarderna sägs kunna bli 55 om de föreslagna höjningarna går igenom.

    Men det intressanta är ju nettobeloppet och vad pengarna kan göra för arbete. Sverige får nu cirka 13 miljarder i retur som till stor del används som gårdsstöd och andra ersättningar till jordbruk och landsbygd. Och även till annan samhällsnytta.

    Det kan alltid diskuteras om stöden är effektiva. Men faktum är att jordbrukets totalkalkyl skulle visa ett solklart minus dem förutan. 2016 var företagsinkomsten 6,8 miljarder kronor, det vill säga betydligt mindre än de stöd som kommer från EU. Utan dem skulle jordbrukssektorn gå back. Det är i sig ett problem men det får tacklas på annat sätt än genom ett jordbruk på världsmarknadens villkor.

    I EU-kommissionens budgetförslag ligger att jordbruksbudgeten ska bantas med fem procent och gårdsstöden minskas med fyra. Dessutom vill man genom att sätta ett stödtak styra medlen till mindre gårdar. Utrymmet för nationella beslut kommer att växa. Sveriges riksdag och regering får större betydelse.

    Om de svenska politikerna kan sin matematik så förstår man att skadeverkan av en ökad utgift kan begränsas om man strävar efter att hämta hem jordbruks- och landsbygdsstöd i full omfattning.

    Det kräver en positiv inställning och kreativitet, inte en övertro på att jordbruket klarar sig självt. Det finns många goda skäl. Argumentet att vi ska ha en levande landsbygd biter inte på alla, men vår bristande beredskap i ett krisläge borde oroa alla. Det är ett viktigt skäl att satsa fullt ut på återbetalningen från EU.LÄS OCKSÅ: Så mycket vill EU-kommissionen skära i jordbruksbudgetenLÄS OCKSÅ: Jordbrukets plats i EU:s långtidsbudget het potatis

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen