Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 28 november

    Maximal klimatnytta med fossilfritt kväve

    "Om den ekologiska odlingen släpper dogmen att lättlösligt kväve är ett otyg för mark och växt och gläds åt en klimatsmart kvävelösning vore mycket vunnet", skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Det är irriterande att så mycket av klimatdiskussionen runt jordbruket handlar om sådant som är svårt att påverka. Nötkreaturens metanutsläpp och lustgasavgången från åkrarna dominerar.

    Varför inte lägga mer kraft på de stora fossila insatserna? Tack vare HVO kan vi se fram emot betydligt mindre användning av den stora klimatboven fossil diesel. Eldrift väntar runt hörnet. Det näst största fossila bidraget står kvävegödseltillverkningen för. Enligt beräkningar från SLU uppgick det till 1,8 terawattimmar av totalt 9 förbrukade i det svenska jordbruket 2009.

    I över 100 år har vi haft tillgång till kvävegödsel tillverkat med hjälp av Haber-Boschmetoden som producerar ammoniak av luftens kväve med hjälp av tillförd energi, i praktiken fossil naturgas. Tekniken slog igenom snabbt och har haft enorm betydelse för skördeökningarna och livsmedelstillgången.

    Baksidan är överanvändning vilket har lett till ett kväveöverskott som belastar naturen. Enligt Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre och andra forskare är det ett av de allra allvarligaste hoten mot vår planet.

    Men det finns utvägar. I en rapport från SLU har Serina Ahlgren med flera inventerat de projekt som pågår där man söker alternativ till naturgasen. I USA och Nederländerna finns småskaliga pilotprojekt som förgasar biomassa eller använder vind- eller solkraft.

    Utsläppen av växthusgaser är där en bråkdel av storindustrins.

    Men även gödselgiganterna vaknar och tar små steg. Yara planerar en pilotanläggning i Australien för att producera kvävegödsel med hjälp av solenergi.

    Kruxet är naturligtvis att det blir dyrare och var finns i så fall marknaden? Vi har i flera artiklar skrivit om hur den ekologiska odlingen hämmas i sin tillväxt av brist på gödsel. Stallgödsel, slaktavfall och biogasrester är begränsade resurser. Om den ekologiska odlingen släpper dogmen att lättlösligt kväve är ett otyg för mark och växt och gläds åt en klimatsmart kvävelösning vore mycket vunnet. Dessutom skulle odlingssäkerheten öka.

    Även konventionell odling är en framtida marknad. Föregångare kommer att välja fossilfritt kväve, precis som en del nu satsar på fossilfri diesel.

    Det går också att få draghjälp från andra branscher. Ammoniak, som är huvudingrediensen, är en basvara i den kemiska industrin. Företag som tillverkar konsumentprodukter kanske också vill vara klimatsmarta.

    De positiva argumenten för en fossilfri och klimatsmart kvävegödsel hopar sig. Den traditionella och konservativa gödselindustrin kan lätt ta sig an utmaningen. Men troligen är det nya entreprenörer som tar chansen i ett teknikskifte som det här.

    Frågan är inte om utan när fossilfri kvävegödsel står för en stor del av förbrukningen. Låt oss ge det tio år att slå igenom.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen