Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 15 maj

    Låt Molstaberg bli en vändpunkt

    Ska vi uppfylla målen om ökad livsmedelsproduktion, levande landsbygd och miljömål som är beroende av betande djur måste myndighetsutövningen ses över, anser ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    De upprepade vargattackerna mot fåren på Molstaberg ledde till slut till att fårdriften på gården upphör. Det ställer många frågor kring hur ett modernt och utvecklat lantbruk och rovdjurspolitik ska samsas. Inte minst riktar det ljuset mot myndigheternas uppdrag och sätt att arbeta.

    De långvariga problemen med vargangrepp mot fårbesättningen och inget gehör för önskemålen om skyddsjakt ledde till slut till denna trista slutpunkt. På vägen dit hade till och med Länsstyrelsen i Stockholm polisanmält gården för att inte ha skyddat sina djur tillräckligt. Polisen lade ned ärendet eftersom det inte fanns någon grund för åtal. Men det belyser tydligt inställningen från myndigheten gentemot företaget.

    Även inom andra områden är myndighetsutövningen värd att granska. Vi hade i fredagens ATL en insändare från bröderna Gradin i Västernorrland. De har bestämt sig för att avyttra sin djurbesättning efter för dem mycket negativa beslut i stödärenden. En mindre avvikelse från regelverket fick stora konsekvenser. Samtidigt får de i flera år försenade stöden från Jordbruksverket inga som helst följder för någon annan än drabbade mottagare.

    För att ytterligare förlänga listan med problemområden måste även djurskyddskontrollerna nämnas. Ständigt skriver vi om tveksamma ingripanden, olika bedömningar i olika län och problemen med att kunna överklaga.

    Det saknas inte skrivningar i lagar och förordningar som skulle kunna vara företagarna till stöd och hjälp. Problemet är att det inte fungerar så. I rovdjurspropositionen från 2013 står det att ett antal rovdjur, däribland varg, ska uppnå och behålla gynnsam bevarandestatus samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

    Det är inom detta område, och inom myndighetsutövningen i stort, dags att ta detta på allvar. Ska vi uppfylla målen om en ökad livsmedelsproduktion, en levande landsbygd och de miljömål som är beroende av betande djur måste ”kontraktet” ses över. Möjligheten för små och stora företag att utvecklas och bli livskraftiga måste få större tyngd i politiken och hos myndigheterna i det praktiska arbetet.

    Det kan kräva ändringar i myndigheternas uppdragsbeskrivning och det kan kräva lagändringar. Det finns i livsmedelsstrategin försiktiga skrivningar om att myndigheterna ska samordna sina bedömningar i till exempel djurskyddsärenden så att de blir lika över landet.

    Bra, men alldeles otillräckligt! Det måste till en helt annan förståelse för vad som krävs för att driva ett modernt djurhållande företag, stort eller litet. Även myndighetspersonalens opartiskhet har ifrågasatts vid många tillfällen, där anställda kan misstänkas driva en egen agenda. Så får det inte vara, det är inte värdigt en rättsstat.

    Nu måste politikerna agera.

    Låt Molstaberg bli en vändpunkt.

    LÄS OCKSÅ: “Jag är trött på att plocka upp mina lemlästade djur”LÄS OCKSÅ: Vargattackerna på Molstaberg: Detta har häntLÄS OCKSÅ: Länsstyrelsen: Debatten måste vara sakligLÄS OCKSÅ: Forskare: “brist på kunskap om hur man sätter upp stängsel”

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen