Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 oktober

    Ge Lantmäteriet riktade landsbygdspengar

    ”Vi ställer stora krav på Lantmäteriet och önskar oss snabb och kostnadseffektiv service. Det har ju gått så där. Men för att myndigheten ska fungera krävs en rejäl förstärkning”, skriver ATLs ledarskribent Tord Karlsson.

    Vi har tidigare skrivit om handläggningstider på över 40 veckor, och stocken av oavslutade ärenden som har fortsatt att växa.

    Samtidigt ökar kundens kostnad dramatiskt med ständiga avgiftshöjningar. Regeringen konstaterar i sin höstbudget att Lantmäteriet är oerhört viktigt och får allt större betydelse. Inte minst ökar efterfrågan på digitala tjänster som också kräver utvecklingsresurser. Men tilldelningen ur statsbudgeten ökar väldigt lite. Det betyder bara en sak – avgifterna kommer att stiga ytterligare.

    Regeringen skriver också i denna budget välvilligt att Lantmäteriet har stor betydelse även för rationaliseringen av jord- och skogsbruket och utvecklingen av landsbygden. Men det är utvecklingen av byggandet i de växande städerna som har huvudrollen.

    Myndigheten har problem med snabb omsättning av personal och brist på kompetenta lantmätare. För att effektivisera omorganiserar man verksamheten och skapar en gemensam nationell kö. Sedan fördelas ärendena ut på alla kontor i landet.

    Det riskerar också att ställa till problem. Prioriterade stora och komplicerade byggprojekt med ofullständiga handlingar i storstäderna ska hanteras av lokalkontor som tidigare var rimligt effektiva men nu kan drunkna i den stora floden av ärenden. Det är uppenbar risk att landsbygdens förrättningar fastnar i kön och sedan hanteras av kontor på helt annan plats där viktig lokalkännedom saknas.

    Lantmäteriet säger själva att när kön av gamla ärenden är avbetade kommer det att bli bättre. Det är tveksamt. Så länge storstädernas expansion är prioriterad kommer landsbygden i andra hand.

    Kanske påverkar den starka ekonomin i stadsbyggandet regeringens syn på vem som ska betala. Kraven på myndigheten ökar men inte budgetmedlen. Stora byggprojekt kan man mjölka men för många av ärendena på landsbygden finns inte den budgeten. Risken är då stor att de inte blir gjorda.

    Det ligger i statens intresse att Lantmäteriet tillåts fungera även på jord- och skogsbrukets villkor. Vissa uppgifter kan tas över av privata aktörer, det löser en del av problemet. Men för att myndigheten ska fungera krävs en rejäl förstärkning. Den onda cirkeln måste brytas.

    Varför inte sätta upp ett särskilt och riktat mål för en god landsbygdsservice från Lantmäteriets sida och öronmärk resurser för det? Det vore ett sätt att tackla mål om växande livsmedelsproduktion och en levande landsbygd med ett välmående företagande.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen