Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 februari

    Aktivister hotar konkurrenskraften

    Konfrontativa djuraktivisters trakasserier mot svenska lantbrukare riskerar att leda till att en större andel kött importeras.

     Djuraktivisters trakasserier mot svenska djuruppfödare hotar att drabba även den "vanliga" lantbrukaren skriver Greger Ekman i dagens ledare.
    Djuraktivisters trakasserier mot svenska djuruppfödare hotar att drabba även den "vanliga" lantbrukaren skriver Greger Ekman i dagens ledare.

    Det är troligen inte en konsekvens som de mest rabiata djuraktivisterna bryr sig om, eftersom de vill förbjuda köttätande som företeelse. Landets djuruppfödare har desto större anledning att beklaga om marknaden för svenskproducerat kött minskar.

    Att minkfarmare och vargjägare står högt upp på aktivisternas lista över måltavlor är uppenbart. Det finns många exempel på våld, skadegörelse, hot och trakasserier mot minkfarmare. Men även “vanliga” djurägande lantbrukare trakasseras av djuraktivister.

    Ett exempel är den lantbrukare i Uppland som blev uppringd och tillsagd att konvertera till veganism och släppa djuren fria, om inte så skulle “de” demonstrera på gården. En till synes slumpvald lantbrukare blev föremål för aktivisternas uppmärksamhet: “Lägg ned din omoraliska verksamhet, annars.”

    Även hot som inte leder någon vart är djupt obehagliga för alla som utsätts för dem. Ett sätt att minimera riskerna att utsättas för trakasserier eller värre saker är att undvika att dra uppmärksamhet till sig och sin verksamhet.

    Alltså precis motsatsen till vad landets lantbrukare uppmanas att göra för att stärka sin konkurrenskraft och öka sin lönsamhet. De ska satsa på de ofta omtalade svenska mervärdena, de som gör svensk produktion dyrare än konkurrentländernas inom EU. Höga miljö- och djurskyddsambitioner och låg antibiotikaanvändning ska säljas in med bättre marknadsföring är det tänkt. Producenterna ska skapa en relation till sina konsumenter.

    Men vem vill, eller vågar, figurera på bild i affärernas charkavdelning och stolt personligen garantera sina produkter? Den producent som arbetar aktivt med sociala medier och skapar relationer med sina kunder riskerar att få sina sociala mediekanaler översvämmade med hatfulla inlägg. Är det då värt risken att bjuda in till kosläpp?

    En sådan utveckling vore mycket beklaglig då en allt större andel av landets befolkning saknar kontakt med landsbygden och vet varifrån maten kommer.

    Det måste bli ett slut på djurextremismen. Straffen är för låga för att ha någon avskräckande effekt. Någon månad i fängelse, på sin höjd, är inte tillräckligt. Finns det anledning att tala om hatbrott i dessa sammanhang?

    Både licensjakten på varg och djuruppfödning är lagliga verksamheter som det ställs etiska krav på när det gäller djurskydd. Om man inte accepterar detta så finns det andra metoder att verka för en förändring av lagarna än hot och trakasserier. Konsekvenserna av den olagliga aktivismen kan mycket väl bli ökad import av kött från länder som använder mångdubbelt mer antibiotika och har sämre djurskydd.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen