d
Företagande4 december 2015Kommentera

"Vi har gjort oss sårbara"

Efter en vecka står Sverige stilla och livsmedlen är slut i butikerna. En blockad skulle drabba landet hårt, menar analytiker. Den minskade livsmedelsproduktionen i kombination med politiska beslut av tidigare regeringar har skapat dagens situation.

– Livsmedelsproduktionen och livsmedelsförsörjningen är central i hela beredskapsarbetet. Har vi inte mat betyder allt annat ingenting, säger Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, nu knuten till Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Den svenska självförsörjningsgraden anges i dag luddigt till 50 procent. Det vi vet säkert är att livsmedelsproduktionen minskat och att vi är alltmer beroende av import.

– Det här samhället klarar inte en allvarlig kris, än mindre ett krig. Vi har gjort oss sårbara på ett skrämmande sätt, säger Karlis Neretnieks.

Minskad livsmedelsproduktion

På det civila planet handlar den ökade sårbarheten bland annat om minskad livsmedelsproduktion och ett ökat beroende av dagliga livsmedelstransporter.

Se bildspel ovan, dag för dag hur Sverige stannar.

Det handlar också om urbaniseringen och med den en förlorad förmåga att producera vår egen mat. Denna kunskap har även försvunnit inom armén, som tidigare hade slakteri- och bageriplutoner och beredskapslager att ta till.

– Tidigare gick det en direktlinje mellan bonden och armén. På Gotland hade försvaret egna lager som räckte i tre månader. I dag får armén handla sina kotletter på Ica som vilket hushåll som helst, säger Karlis Neretnieks, som på Kungliga Krigsvetenskapsakademin nu deltar i ett 3-årigt projekt om den svenska beredskapen, vad som borde göras och där livsmedelsproduktionen är central.

Beroende av transporter

Fördelningen av livsmedel mellan försvar och civila vid en eventuell kris ser Karlis Neretnieks inte som något problem.

– I det fallet handlar det mest om att distributionen ska fungera.

LÄS MER Sveriges självförsörjningsgrad = noll

Men distributionen är beroende av transporter och ett annat politiskt beslut som hotar livsmedelsproduktionen är att beredskapslagren av drivmedel inte längre behöver ligga i Sverige. Lantbruket klarar sig inte någon längre tid utan diesel.

– Tidigare hade vi egna stora lager i bergrummen men i dag är det oljebolag verksamma i Sverige ansvar att garantera 90-dagarslager men de är inte låsta till Sverige. De kan ligga i Rotterdam eller i Skottland.

Krävs subventioner

När det gäller energiförsörjningen är det dock positivt att lantbruket producerar förnybar energi, vilket minskat sårbarheten, menar Karlis Neretnieks.

Att öka livsmedelsproduktionen är ett måste, menar Karlis Neretnieks, och det är staten som genom kraftfulla subventioner måste se till att självförsörjningsgraden ökar.

– Med de lönsamhetskrav och konkurrenssituation som näringen har, har de inte råd att satsa de pengarna själva. Det kommer inte att bli lätt men jag tror att det är lösbart och det är statens skyldighet. Branscherna bör också kliva in i beredskapsarbetet igen och det är LRF som ska kunna svara på hur bönderna bäst subventioneras, säger Karlis Neretnieks.

 

LÄS MER: Sveriges självförsörjningsgrad = noll