Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 november

    Varannan bonde hoppas att barnen tar över

    En åldrande lantbrukarkår gör att många gårdar står inför ett generationsskifte. Mer än hälften av alla vill att barnen tar över, visar enkätundersökning.

    Jordbruksverkets statistik visar att var tredje jordbruksföretagare som drev en enskild firma förra året var 65 år eller äldre. Siffrorna visar också att det är just denna åldersgrupp som ökar mest. Trots att antalet lantbrukare totalt gått ned har denna grupp ökat med cirka 1 400 företagare sedan 2010.

    – Vi har gått och väntat på att det ska komma en generationsskiftesboom, men den kommer aldrig riktigt, säger Johan Asklund, företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.

     Johan Asklund, företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.
    Johan Asklund, företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.

    Många väntar på generationsskifte

    Att den stora vågen av generationsskifte skjuts framåt kan bero på många saker. Dels kan del handla om att det faktiskt inte finns någon som vill ta över. Dels kan det handla om att mycket stora ekonomiska värden står på spel och att det därför blir svårare att göra ett rättvist generationsskifte när till exempel flera syskon är inblandade.

    – Jag har träffat kunder som med sorg i hjärtat konstaterar att de måste sälja efter tre generationer eftersom ingen vill ta över, säger Johan Asklund.

    Mer än hälften av alla lantbrukare, 53 procent, vill att barnen ska ta över gården, visar en enkätundersökning som gjorts på uppdrag av Landshypotek Bank.

    Starka känslor

    För ungefär en tredjedel, 27 procent var huvudsaken att någon tar över medan 7 procent ville att en annan släkting skulle vara den som drev vidare gården.

    LÄS OCKSÅ: Så löste hon generationsskiftet

    För resten av de svarande, 14 procent, spelade det ingen roll om någon tog över. På frågan varför det är viktigt att gården drivs vidare av barnen eller släkten svarade 80 procent att det beror på en stark känslomässig anknytning.

    – Man pratat mycket om generationsskifte i andra branscher också men att det är så mycket känslor inblandat tror jag är unikt för lantbruksföretagare, säger Johan Asklund.

     Vibeke Alstad, jägmästare, arbetar med generationsskiften på LRF Konsult.
    Vibeke Alstad, jägmästare, arbetar med generationsskiften på LRF Konsult.

    Vibeke Alstad, jägmästare som arbetar med generationsskiften på LRF Konsult, menar att det svåraste för många kan vara att komma i gång med snacket i familjen.

    – Man ses kanske sällan allihop och vill inte ”förstöra julen” med att ta upp frågan, säger hon.

    Ofta svårt att våga prata

    Generationerna kan också gå om varandra för att de föreställer sig att de andra tar illa upp om frågan vädras. Barnen kanske inte vågar ta upp ämnet för att det är känsligt var föräldrarna ska bo, medan föräldrarna kanske inte vill lyfta frågan så att barnen känner sig tvingande att ta över.

    LÄS OCKSÅ: Andra vägar än arv till egna gården

    Men det är viktigt att ta upp saken i god tid, gärna med flera års framförhållning, eftersom ett generationsskifte tar tid att genomföra.

    – Skjuter man på det för länge blir det i stället ett arv. Då har man ingen möjlighet att påverka eller föra över kunskap längre. Så det är bättre att överlåta under sin livstid i de allra flesta fall, säger Vibeke Alstad.

    LÄS OCKSÅ: ”Unga bönder måste få bättre förutsättningar”LÄS OCKSÅ: Han har hittat en vinnande kombinationLÄS OCKSÅ: Avverkade skyddad allé

    Vem ska ta över?

    Frågan ”vem vill du ska ta över eller driva din gård i framtiden”, samt ”varför är det viktigt att gården drivs vidare av dina barn eller din släkt” ställdes till slumpmässigt utvalda företag från SCB:s jordbruksregister med mer än 10 hektar åker.

    Undersökningen genomfördes mellan den 9 mars och 12 april 2017 och bruttourvalet var 1 000 företagare. Nettourvalet var 855 personer då 145 inte tillhörde målgruppen.

    Totalt svarade 536 stycken och svarsfrekvensen låg därmed på 63 procent.

    Enkäten genomfördes av Landja marknadsanalys på uppdrag av Landshypotek Bank.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen