Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 november

    Större acceptans för biologiskt växtskydd

    Per Sandberg, Spannmålsodlarna, välkomnar utvecklingen med fler biologiska växtskyddsmedel. Anders Lunneryd, Ekologiska Lantbrukarna, tror mer på att öka mångfalden i jordbruket.

    Det viktigaste för svenska lantbrukare framöver är att det finns ett uthålligt och fungerande växtskydd, oavsett om det är kemiskt eller biologiskt, menar Per Sandberg, ordförande för Spannmålsodlarna.

    Lättare med acceptans

    Därför välkomnar han både att de stora växtskyddsbolagen och andra mindre aktörer jobbar med att ta fram nya lösningar för detta. En fördel med biologiska medel jämfört med kemiska är att det blir lättare för lantbrukare att få acceptans från allmänheten för bekämpningen.

    – Jag tror att människor generellt är väldigt rädda för det som är onaturligt även om naturligt gift också kan vara farligt, säger han.

     Per Sandberg, ordförande för Spannmålsodlarna.
    Per Sandberg, ordförande för Spannmålsodlarna. FOTO: Ann Lindén

    Samtidigt ser han en fara i att åsikter, inte vetenskapliga belägg, får bestämma om växtskyddsmedel godkänns eller inte, och syftar då bland annat på debatten om glyfosat.

    Strävar efter samklang

    Anders Lunneryd, ordförande för Ekologiska Lantbrukarna, påpekar att han generellt inte har en åsikt om biologiska bekämpningsmedel är bra eller inte. Snarare måste varje enskild produkt utvärderas utifrån vilken effekt denna har på naturen och på odlingssystemen i stort.

     Anders Lunneryd, ordförande för Ekologiska Lantbrukarna.
    Anders Lunneryd, ordförande för Ekologiska Lantbrukarna.

    Exempel på mycket välfungerande biologisk bekämpning är Cedomon, alltså att korn- och havreutsäde betas mot svampsjukdomar med en jordbakterie, menar han. Men för att nå ett hållbart jordbruk är det bättre att satsa pengar på att utveckla en odling med en större artmångfald än att ta fram biologiska medel som ska ersätta de kemiska.

    – Vi strävar efter ett system där vi kan få samklang och skörda fler grödor på samma yta, säger han.

    Genom att gå ifrån monokulturer kan insatsmedlen minimeras vilket också ökar lönsamheten i odlingen. Men detta är naturligtvis inte växtskyddsföretagen intresserade av.

    – Så fort vi lantbrukare hamnar i en situation där diverse produkter krävs för att odlingen ska fungera är det alltid vi som får pengarna sist, säger han.

    LÄS OCKSÅ: Oro för tvärt stopp av glyfosatLÄS OCKSÅ: Större risk för skalskadat malt i årLÄS OCKSÅ: Här tröskar Emil svensk soja

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen