Stöden som gör mest nytta

I en ny studie har Jordbruksverket tittat på nyttan av jordbruksstöd. Enligt studien har gårdsstödet gett runt 30 000 personer arbete i Sverige. Miljöersättningen till betesmarker ger minst 1 500 årsverken förutom effekten på den biologiska mångfalden. Och utan betesmarksstödet hade en tredjedel av betesmarksarealen försvunnit, enligt de båda debattförfattarna. 

Enligt debattförfattarna är det också vallstödets förtjänst att 5 000 personer i främst Norrland har arbete.

Negativa effekterna

De lyfter även de negativa effekter med stöden, som att kväveläckaget ökar till följd av gårdsstödet, liksom att vallstödet ökar utsläppen av växthusgaser.

Deras slutsats är att vissa jordbruksstöd är nödvändiga för en god miljö och levande landsbygd. De anser exempelvis att stödet till ekologisk odling inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Störst samhällsekonomisk nytta är stöden till betesmarker, kulturmiljöer och biopannor som har 10 gånger större nettovärde än stödbeloppet.