Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 9 augusti

    "Stavhopparen" blev hett samlarobjekt

    En av de hetaste samlartraktorerna som finns i Sverige i dag är BM Bison med fyrhjulsdrift. Intresserade samlare finns i såväl Sverige som utomlands och det är många som vill ha en 471.

     Just denna BM 471 Bison står på ett museum i Östergötland. När föreningen har kördagar får den komma ut och visa vad den går för.
    Just denna BM 471 Bison står på ett museum i Östergötland. När föreningen har kördagar får den komma ut och visa vad den går för. FOTO: Niklas Larsson

    BM 471 Bison var den fyrhjulsdrivna versionen av Bolinder-Munktells största lantbrukstraktor i modellförteckningen och såldes 1962-1963. Endast 50 exemplar tillverkades.

    Ett smeknamn som modellen fick var ”stavhopparen” – vilket ska ha kommit av att det fanns en svag punkt i konstruktionen som gjorde att drivaxeln till framhjulsdriften kunde ramla i backen. Då sa man att traktorn gjorde ett skutt över sin egen axel.

    Kunskap om BM

    ATL har ringt upp en av de som har ett gott öga till modellen och som själv pratat med andra samlare av 471:an. Staffan Jansson i Vallentuna har en 471 som fått göra ett hårt jobb på gårdarna innan den kom till honom. BM-hjärtat bankar hos Staffan som med tiden byggt upp både kunskaper och kontaktnät inom BM-sfären.

    Gör BM 471 skäl för sitt smeknamn ”stavhopparen”?



    – Det sitter små skruvar som håller plattorna för främre knutkorset i gaffeln. I dag har man ofta en låsring istället. Men kör man över en sten, det där är inte så högt, då rensar man bort de där skruvarna och då hoppar knutkorset isär. Ramlar då kardan ner… vilket det inte gjorde för mig, jag hann se när korset ramlade isär, förklarar Staffan.

    Finns det en svag punkt där?

    – Egentligen inte, sköter man bara grejerna så ska det där inte vara något problem.

     I hytten fanns några enkla instrument och föraren fick klättra upp i hytten bakifrån. Längst ned till höger i bilden ses spaken som kopplar in fyrhjulsdriften.
    I hytten fanns några enkla instrument och föraren fick klättra upp i hytten bakifrån. Längst ned till höger i bilden ses spaken som kopplar in fyrhjulsdriften. FOTO: Niklas Larsson

    Hade behövt större motor

    Staffan Janssons 471:a har jobbat som stordragare innan den hamnade hos honom och även Staffan har använt traktorn till tunga jobb.

    – Jag har hjulvikter på både in- och utsidan där bak, så jag har lite vikt i den också. Den drar extremt bra. Men motorn hade behövt vara ett nummer större när den blev fyrhjulsdriven. Jag har haft dubbelmontage och sladdat med den. Jag har plöjt med treskärig växelplog, fyrskärig buren och en femma delburet. Det var kanske i styvaste laget men jag har i alla fall provat att köra lite.

    Hur orkar den lyfta en växelplog?

    – 1976 så kom just min traktor från Vappa till Sigtuna och de monterade på haspelkolvar från en S1000 tröska, som extra lyftkolvar. De körde en femskärig rundram, Kverneland buren. De hade belastningsvikter fram, berättar Staffan.

     Med den här dekalen på en Bison kan värdet stiga på modellen med cirka 150 000 kronor eller kanske mer. BM 471 är väldigt ovanlig.
    Med den här dekalen på en Bison kan värdet stiga på modellen med cirka 150 000 kronor eller kanske mer. BM 471 är väldigt ovanlig. FOTO: Niklas Larsson

    Högt värde

    I dag finns omkring hälften kvar av den relativt korta tillverkningsserien, det tror i alla fall Staffan Jansson som varit i kontakt med de flesta av ägarna. Minst tre stycken av BM 471-serien ska ha blivit lackade med den gula entreprenadfärgen.

    Till exempel fanns det en 471 som användes med ett grävaggregat. De få 471:or som finns kvar kan vara värda runt 200 000 kronor, enligt olika källor som ATL varit i kontakt med. Men omsättningen är liten och kommer det ut någon på marknaden kan budgivningen bli komplicerad. Det finns önskemål om att traktorerna ska få vara kvar i Sverige även om det förekommer att de säljs utomlands.

     Med fyrhjulsdriften blev Bison en ännu större stordragare. Det som hade behövts var en starkare motor när fler hjul tog tag i marken.
    Med fyrhjulsdriften blev Bison en ännu större stordragare. Det som hade behövts var en starkare motor när fler hjul tog tag i marken. FOTO: Niklas Larsson

    Obetydlig slirning

    Tidningen Lantmannen kunde rapportera om nyheten att Bolinder-Munktell provade en fyrhjulsdriven Bison på Barsebäck i Skåne hösten 1961. Lantmannens reporter skrev att traktorn drog en fyrskärig plog och att slirningen var obetydlig, trots kraftigt regn, när den drog på alla fyra hjulen. Fyrhjulsdriften kunde kopplas in på de tre första växlarna och BM hade planer på att sätta in en större sexcylindrig motor om det skulle visa sig önskvärt efter de praktiska proven.

    Trots att greve Hamilton på Barsebäck såg en marknad för den här typen av traktor så stoppades tillverkningen efter bara 50 tillverkade maskiner. Tiden var inte mogen för mer.

     BM 471 fick ett rykte som sa att framaxeln inte höll för trycket. Tekniken med drivna styraxlar behövde mogna ett tag till.
    BM 471 fick ett rykte som sa att framaxeln inte höll för trycket. Tekniken med drivna styraxlar behövde mogna ett tag till. FOTO: Niklas Larsson

    FAKTA – BM 471 Bison

    Motor: 1114 TR med en cylindervolym på 5,04 liter. Effekt 79 hästkrafter vid 1 960 varv per minut.

    Längd: 3,77 meter

    Bredd: 1,9 meter

    Hjulbas: 2,4 meter

    Frigångshöjd framaxel: 0,33 meter

    Vikt: 3 720 kilo (utan förare och skyddsram)

    Vikt över framaxel: 1 560 kilo

    Vikt över bakaxel: 2 160 kilo

    Växlar: Fem framåt och fem bakåt (fram- och backlåda)

    Däck: Fram 9.5/9-24/6 Bak 16.9/14-34/6

    Bränsletank: 110 liter

    Tillverkningsår: 1962-1963

    Antal tillverkade: 50

    Pris 1963: 38 100 kronor (470 Bison kostade 25 100 kronor)

    LÄS MER: Unik Boxer drar på alla fyraLÄS MER: Så ska svenska sågverk sälja i KinaVIDEO: Wapnö “Den fossila dieseln ska försvinna från oss”LÄS MER: Familjen Nelsson banar väg för skogen

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen