Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 oktober

    Professor: bedrägeri att kalla Arlas bönder för ägare

    Arlas bönder kallas genomgående för ägare i Arlas kommunikation. Ett bedrägeri, säger Jerker Nilsson, professor i kooperativ ekonomi och marknadsföring vid SLU.

    – Det är missvisande. Du får inte använda ordet ägare. Då medverkar du till ett bedrägeri, säger Jerker Nilsson

    Så när Arla pratar om bönder som ägare är det ett bedrägeri?

    – Ja, det är det. Det är lurendrejeri. De är medlemmar i en förening.

    ATL:s granskning visar att representantskapet, som beskrivs som bolagets högsta beslutande organ, saknar insyn i centrala delar av Arlas verksamhet. En slutsats som ligger i linje med Jerker Nilssons erfarenheter.

    – Agenten styr huvudmannen i stället för att huvudmannen styr agenten, eftersom agenten kan bestämma vad huvudmannen ska få veta, säger Jerker Nilsson.

    LÄS MER: Arlabönder utan insyn

    Arlas styrelseordförande Åke Hantoft beskrivs enligt uppgifter till ATL som en skicklig maktspelare, men som har bristfälliga ekonomiska kunskaper på den internationella nivå som krävs för att granska och ställa krav på Arlas tjänstemän. Till skillnad från andra multinationella livsmedelsföretag är rekryteringsbasen till Arlas styrelse också snäv, då den förutom vd och vice vd bara får bestå av mjölkbönder och fackliga representanter.

    En indikation på styrkeförhållandena mellan styrelse och ledning är att ersättningen till Arlas vd och vice vd under krisåren 2015-2016 ökade från 31 miljoner kronor till 32 miljoner kronor, medan ersättningen till styrelsen gick ned, enligt Arlas årsredovisning. Även detta ligger i linje med Jerker Nilssons erfarenheter:

    – Jag tror inte att styrelsen i Arla förmår stå emot den anställda ledningen, säger han.

     Jerker Nilsson, professor i kooperativ ekonomi och marknadsföring vid SLU.
    Jerker Nilsson, professor i kooperativ ekonomi och marknadsföring vid SLU. FOTO: Jenny Svennås-Gillner

    Jerker Nilsson jämför med Södra Skogsägarna och Lantmännen, där styrelsen enligt Nilsson har en betydligt större makt, något som enligt Nilsson bland annat kan utläsas i antalet vd-byten.

    Södra Skogsägarna och Lantmännen skiljer också ut sig genom det insatskapital som medlemmarna kan handla med. Det gör att medlemmarna kan ta del av värdeökningar i bolaget på ett sätt som Arlabönderna inte kan.

    LÄS MER: Arla svarar på kritiken

    En liknande modell i Arla vore ”i princip möjlig”, enligt Jerker Nilsson. Men han tror inte att reformer som skulle stärka böndernas ställning i Arla är speciellt troliga.

    – Medlemmen över lag har ju ingen möjlighet att göra något. De kan vara sura eller nöjda. Men vad ska de göra? De kan ju inte organisera ett motstånd mot föreningen, säger Jerker Nilsson

    Varför inte då?

    – Därför att var och en då skulle behöva ta sina egna resurser i anspråk på ett sätt som kostar för mycket, även om det skulle vara bra kollektivt.

    Det svaga ägandet hänger också ihop med en konservativ och kollektivistisk tradition som är svår att ändra på, enligt Jerker Nilsson. Men framför allt menar han att Arla har blivit så stort att den enskilde medlemmen har svårt att påverka.

    – När medlemmar finns i olika länder, finns massor med skillnader. Då minskar sannolikheten att någonting händer. Då kommer makten att stanna kvar på Arlas huvudkontor i Århus västra utkant, säger Jerker Nilsson.

    LÄS OCKSÅ: Stort sug efter råvara till ekogödselLÄS OCKSÅ: ”Det finns fortfarande hopp”

    8 åtgärder som skulle ge bönderna mer makt

    ATL listar här åtta reformer som skulle kunna stärka ägarnas insyn, makt och lönsamhet i Arla. Listan har tillkommit efter samtal med svenska Arlabönder.

    1. Värdepapper som kan ge bönderna del i försäljnings- och värdeökningar i bolaget. Finns i kooperationerna Södra skogsägarna och Lantmännen.

    2. Högre mjölkpris och vinstdelning. Arlas kostnader för böndernas mjölk minskade mer än bolagets intäkter under mjölkkrisen. Som mest sjönk Arlas a conto-pris med 37 procent under krisen.

    3. Nationellt mjölkpris, eller flera nationella tillägg på mjölkpriset. Ett exempel är tillägget för GMO-fritt foder, som i praktiken fungerar som ett svenskt tillägg.

    4. Högre löner och ersättningar till bönder som utför uppdrag åt Arla. Har enligt uppgift till ATL nyligen införts, men det är oklart hur ökningen och storleken på ersättningarna förhåller sig till löner och ersättningar hos Arlas tjänstemän.

    5. Högre ekonomisk transparens i den offentliga årsredovisningen. Arlas årsredovisning ligger i dag på ett minimum på vad som behöver redovisas enligt internationella redovisningsprinciper.

    6. Starkare och ekonomiskt mera kompetent styrelse. Styrelsen får i dag bara bestå av ledande tjänstemän, Arlabönder och fackliga företrädare. Styrelseordförande Åke Hantoft beskrivs enligt uppgift till ATL som en skicklig maktpolitiker men med otillräcklig koll på ekonomi.

    7. Insyn i centrala delar av Arlas verksamhet för representantskapet, som formellt beskrivs som Arlas högsta beslutande organ.

    8. Bondeledd revision och granskning av bolagets räkenskaper.

    LÄS ÄVEN: De fiskar efter nya affärerLÄS ÄVEN: Regnvarning över Uppland

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    ATL Premium
    99:-/mån
    • 3 månader för 297 kr (99kr/mån)
    • Ingen bindningstid
    • Missa inget viktigt!
    Till toppen