Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 28 april

    Många reaktioner på film om utarmade jordar

    På tisdagskvällen sände SVT en film om odlingskultur och utarmade jordar.

    FOTO: MOSTPHOTOS

    Man tar upp viktiga jordbrukstekniska frågor, men ur en internationell synvinkel och med fokus på internationellt storskaligt jordbruk. Reaktionerna har varit många och innehållet diskuteras friskt, bland annat i sociala medier.

    Filmen är uppbyggd av sekvenser med arbetande odlingsmaskiner och dov stråkmusik i bakgrunden, varvat med berättarröst och kommentarer. De som uttalar sig är en blandning av forskare och personer som på olika sätt är kopplade till jordbruksnäringen utomlands och i Sverige.

    Forskarna berör en rad aktuella frågor, såsom markpackning, monokultur, mineralgödning, erosion, mikroorganismer, daggmaskar och ettåriga grödor. Man visar döda jordar utan mask eller annat djurliv och utan organiskt material.

    – Vi driver inte ett perfekt jordbruk i Sverige och det finns absolut förbättringsområden, men vi sänker generellt inte mullhalten i jorden, säger Göran Bergkvist, Docent i växtodlingslära på SLU, som undervisar och forskar om odlingssystemet och dess samspel med den odlade grödan och gårdens produktionssystem.



    Minskande mullhalt är ett stort problem till exempel på prärien i USA samt på slättland i Ryssland och mellanöstern.

    – Där har man erosionsproblem. De små jordpartiklarna är känsliga för både vatten och vind och flyger lätt i väg. Särskilt om man lämnar jorden bar ofta. Vi har liknande jordar i Sverige på slättlandet och där måste man arbeta med att motverka erosionen, äger han.

    Bland annat arbetar man med parallella grödor för att hålla jorden.

    – Fler går också över till att inte plöja traditionellt, utan låter växtmaterialet ligga kvar, säger Göran Bergkvist.

    Han tycker att man i stället för skrämselpropaganda borde fokusera mer på ändrat konsumtionsbeteende. Till exempel att vi slutar slänga sådana stora mängder mat.

    – Det är självklart att vi måste vara rädda om vår jord och inte bygga hus och vägar på vår bästa jordbruksmark.

    Att vi i Sverige skulle vara på väg mot “sista skörden”, som filmen heter, ser han inte för troligt.

    – Det måste gå lite åt pepparn då och då. Då fattar vi och gör en förändring. Att bara odla raps år efter år till exempel, leder till ökat parasittryck. Med vallväxter i växtföljden och längre intervall mellan andra grödor minskar det, säger Göran Bergkvist.

    LÄS MER. Prioritera åkermarken högreLÄS MER. Många kommuner tappar åkermarkPREMIUM. Karta: Så mycket åkermark har försvunnit i din kommun

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen