Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 27 mars

    Många kommuner tappar åkermark

    De senaste 25 åren har 188 000 hektar åkermark försvunnit i Sverige. Uppsala och Sundsvall är några av de kommuner som tappat mest medan Gotland ligger på plus.

    FOTO: Frida Jonson

    Nästan alla kommuner har förlorat åkermark de senaste 25 åren visar ATL:s granskning av Jordbruksverkets statistik. Men variationen är stor, allt från bara några tiotals hektar till flera tusen hektar.

    Uppsala/Knivsta* är några av de kommuner som ser ut att ha förlorat mest åkermark, över 3000 hektar. Carl Aschan, regionchef på LRF i Mälardalen, tycker det stämmer väl överens med hans bild av utvecklingen i Uppsala.

    – Slättmarken runt omkring Uppsala stad är väldigt attraktiv och enkel att bygga på. Den tas snabbt i anspråk när man ser till detalj- och översiktsplaner som kommunen och länet gör, säger han.

     Carl Aschan, regionchef på LRF i Mälardalen.
    Carl Aschan, regionchef på LRF i Mälardalen.

    Går emot livsmedelsstrategin

    Han påpekar att det går helt emot livsmedelsstrategin där målet är att jordbruksproduktionen ska öka.



    – Återställande av åkermark som används till att bygga bostäder på kommer aldrig att ske. Utvecklingen är högst sorglig, men det är frågor vi jobbar med hela tiden, säger han.

    Att kommunens tätorter tagit jordbruksmark i anspråk är förstås en del av förklaringen till nedgången, menar Åsa Norling Staland, enhetschef på Jordbruksenheten, länsstyrelsen i Uppsala.

    Lennart Nilsson: “Åkermarken är viktig”

    Större vägbyggen

    Även annan infrastrukturutbyggnad kan ta jordbruksmark i anspråk, som till exempel större vägbyggen. Fler golfbanor kan också utgöra en liten del i förklaringen till nedgången.

    Däremot tror hon att minskningen enligt statstiken inte speglar hela verkligheten utan också kan bero på hur statistiken tas fram.

    “Bristande lönsamhet”

    Statistiken bygger på Jordbruksverkets blockdatabas. Där finns bara de block som aktivt brukas och som man dessutom söker jordbrukarstöd för. Till exempel har blockdatabasen rättats under åren så att block som vid fältbesök inte visat sig vara åker plockats bort.

    Lantbrukare med mindre än 4 hektar mark kan inte söka gårdsstöd vilket gör att deras marker inte finns med i blockdatabasen.

    Också i till exempel Sundsvall och Norrtälje kommun har minskningen av åkerareal varit över 3000 hektar de senaste 25 åren.

    – En trolig orsak är att bristande lönsamhet medfört att åkerareal tagits ur produktion, säger Magnus Jensen, på länsstyrelsen i Västernorrland.

    “Mycket små jordbruk”

    Olof Johansson, översiktsplanerare på Norrtälje kommun, tror att nedgången beror på en kombination av orsaker.

    – En sak som spelar in är att vi traditionellt sett har haft mycket små jordbruk, säger han.

    PREMIUM: Se kommun för kommun hur åkermarksarealen förändrats under 25 år

    När de små gårdarna lagts ner har en del av arealen tagits ur produktion. Att Norrtälje till ytan är en stor kommun med mycket jordbruksareal spelar naturligtvis också roll.

    Närheten till Stockholm

    En annan sak kan vara att närheten till Stockholm gjort att marken tagits i anspråk av andra näringar till exempel hästgårdar.

    – Tittar man på hur mycket som har försvunnit är exploatering av åkermark bara en liten del av det hela, säger Olof Johansson.

    Satsas på gröna näringarna

    En del kommuner går mot strömmen och har ökat sin åkerareal sedan 1992. Ett exempel är Gotland där arealen gått upp med 1600 hektar.

    – Här finns inga stora industrier. Därför satsas det mycket på de gröna näringarna, säger Gösta Cedergren på landsbygdsenheten, länsstyrelsen på Gotland.

    Skett nyodlingar

    De senaste tio åren har det skett en del nyodlingar av skogsmark på ön.

    – Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden på kommunen där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger han.

    Även i kommunens detaljplaner försöker man undvika att bygga på jordbruksmark och man jobbar också mycket med förtätning.

    PREMIUM: Se kommun för kommun hur åkermarken försvunnit

    Fotnot. *Uppsala och Knivsta kommun har delats upp i två kommuner under den uppmätta tidsperioden.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen