Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 februari

    Larvlådor ger kompost och djurfoder

    Intresserad av att ha en container med larver på gården? I Eskilstuna pågår ett pilotprojekt som ska försöka göra larver till jordbrukets älskling. Larverna omvandlar matavfall till matjord och ska själva kunna bli proteinrikt djurfoder.

    Det kokar av liv i en vanlig industrilokal på återvinningscentralen Lilla Nyby i Eskilstuna. I gråa plastlådor staplade på höjden lever hundratusentals larver från den amerikanska vapenflugan. De är rena raketbränslet när det kommer till att växa och ta hand om organiskt material.

     Larverna är här en vecka gamla. Efter 12-14 dagar har de matats tre gånger och är redo att silas bort från det komposterade matavfallet. I en nära framtid ska larverna ges till fiskodlingar och till hönsbesättningar i avgränsade forskningsförsök.
    Larverna är här en vecka gamla. Efter 12-14 dagar har de matats tre gånger och är redo att silas bort från det komposterade matavfallet. I en nära framtid ska larverna ges till fiskodlingar och till hönsbesättningar i avgränsade forskningsförsök.

    På mindre än två veckor hinner de kompostera matrester. Den process som i vanliga fall tar tre månader på anläggningen lyckas larverna med på tolv dagar. Dessutom växer de själva mycket snabbt. När de kläcks syns de knappt för blotta ögat – när de är färdiga är de cirka tre centimeter.

    – Om vi matar larverna med ett ton mat har vi fått ut 200 kilo larver och 200 kilo kompost som är väldigt näringsrik, säger Vesa Hiltula, återvinningschef på Eskilstuna Energi och Miljö. Resten försvinner som energiförlust.

    Kan bli föda till höns

    Tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Mälardalens Högskola undersöks larvernas potential som avfallshanterare – men också som framtida djurfoder. När djuren efter två veckor sorteras bort från sitt komposterade material har de nått det sista larvstadiet och är rejält feta. Djuren skulle exempelvis kunna mätta ekologiska värphöns.

    – Man får inte förbjuda höns från att äta levande insekter, då det är ett naturligt beteende. Dessutom gillar de larverna, säger Cecilia Lalander, forskare på SLU som arbetar med projektet.

     I varje plastlåda får 20 000 larver dela på fyra kilo matavfall och djuren matas tre gånger under sin levnad. Matavfallet kommer från innehållet i gröna påsar som Eskilstunaborna använder när de källsorterar. På knappt två veckor växer larverna nästan 200 gånger sin egen storlek.
    I varje plastlåda får 20 000 larver dela på fyra kilo matavfall och djuren matas tre gånger under sin levnad. Matavfallet kommer från innehållet i gröna påsar som Eskilstunaborna använder när de källsorterar. På knappt två veckor växer larverna nästan 200 gånger sin egen storlek.

    Containerlösning på gården

    Huvudinriktningen i forskningsprojektet handlar om säker återföring av växnäring – och att så mycket återvinning som möjligt ska kunna ske lokalt. Då skulle larverna kunna vara en viktig pusselbit i att skapa ett näringsrikt jordförbättringsmedel och att själva bli djurfoder. Uppfödda på avfall tar larverna inte heller någon åkermark i bruk.

    Nästa steg är att ta fram mobila kompostlösningar med larvbesättningar i vanliga industricontainers. Tanken är att exempelvis lantbrukare ska kunna ha egen kompostering, där larver är redo att hantera och kompostera avfall, i lådor inne i containern.

    – Att skapa mindre moduler är intressant för landsbygden på många sätt och för lantbrukaren som lätt får mycket avfall. Det skulle också kunna användas vid säsongsbaserade flöden, som vid ett äppelmusteri där man får mycket avfall under en viss del av året, säger Cecilia Lalander.

    Potentiell biogasresurs

    Larverna är experter på att snabbt reducera volymen på nedbrytbart material. Det som blir över av larverna – deras avföring, självdöda larver och skal – innehåller 3 procent kväve och är rikt på fosfor, enligt SLU:s analyser. Larvernas komposterade matavfall kan bli en resurs för biogasanläggningar eftersom det är lättare att hantera än rötslam.

    – Vi har testat rötpotentialen och det är ett alternativ inom biogas. Materialet från larverna är fint och homogent och skulle kunna ge ett fint inflöde i en biogasanläggning. Det innehåller väldigt mycket energi, säger Cecilia Lalander.

    Försök ska också göras med att utfodra larver med svingödsel och andra organiska material.

    – Det är verkligen inga svårskötta djur, och de är inte kräsna. Men de vill ha det varmt. Mellan 27 och 35 grader varmt vill de ha för att växa bra, säger Vesa Hiltula.

     - I förlängningen tar vi fram en containerlösning så att man kan ha larver på gården som hjälper till med avfallet. Vi vet att det finns intresserade bönder som vill testa, säger Vesa Hiltula som är återvinningschef på Eskilstuna Energi och Miljö.
    - I förlängningen tar vi fram en containerlösning så att man kan ha larver på gården som hjälper till med avfallet. Vi vet att det finns intresserade bönder som vill testa, säger Vesa Hiltula som är återvinningschef på Eskilstuna Energi och Miljö.

    Lång väg till processat djurfoder

    Att lösa uppvärmningen i containrarna är en av ingenjörernas och forskarnas uppgifter på Mälardalens högskola. Vesa Hiltula hoppas dock att containers med larver skulle kunna komma ut på försök till lantbruk redan nästa sommar.

    Att göra de feta och proteinrika larver till processat djurfoder, till exempel genom att de torkas, mals och pelleteras är en svårare nöt att knäcka. I strikt mening ses larver som produktionsdjur – som inte får utfodras med andra sådana djur enligt EU-lagstiftningen. Dessutom är frågan om konsumenter till exempel accepterar att äta djur som fötts upp på larvpellets. Men Vesa Hetula är inte bekymrad över det.

    – Vi ska testa att äta dem själva en gång snart. Vi har bjudit in lokala stjärnkockar från Eskilstuna som faktiskt ska testa att tillaga larver till några frivilliga. Vi är väl en fyra fem stycken som ska testa. Då svälter vi dem i ett par dagar så att de är helt tomma på avfall, säger han och ler.

    Överlever inte i kyla

    Men vilka risker finns med utländska fluglarver i den svenska miljön? Den amerikanska vapenflugan lever i dag vilt i södra Europa med Alperna som en barriär norrut. Enligt Cecilia Lalander finns det forskning som visar att de dör i kalla klimat.

    – Flugorna är tropiska och kommer ursprungligen från södra USA och behöver 25-30 grader för att överleva. Så fort det blir under 20 grader blir de mycket mindre effektiva och de överlever inte vintern. Men en risk skulle naturligtvis vara om de utvecklas över tid för att klara kallare temperaturer.

    LÄS MER: Larver – snart på en tallrik nära digLÄS MER: Stopp i Sverige för insekterLÄS OCKSÅ: Först ut med larver i brödet

    Produceras i flera länder

    Flera länder i världen har idag startat företag för att tillverka djurfoder och jordförbättringsmedel med hjälp av vapenflugans larver. Bland annat finns produktion i Kanada, Sydafrika, Kanada och USA. I Eskilstuna finns en av de största anläggningarna i Sverige. Än så länge är det SLU som sköter all avel. På sikt kommer även Eskilstuna att ta fram vapenflugor och ägg för fortsatt avel.

    Till toppen