Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 december

    Kurvorna pekar upp för ny vindkraft

    Det är högt tryck i vindkraftsbranschen. I år har byggandet av nya vindkraftverk tagit fart efter några års stiltje och det ligger stora mängder ansökningar på väntelistan.

    FOTO: Ann Lindén

    Fram till 2025 finns det ansökningar på närmare 400 nya vindkraftsparker. Även om många av dem inte blir av väntar ändå en kraftig ökning av antalet vindkraftverk i Sverige.

    – Det händer mycket just nu och investeringarna har ökat dramatiskt.

    Det säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på branschorganisationen Svensk Vindenergi. Han ger två orsaker till att kurvorna pekar upp.

    – Det ena är energiöverenskommelsen, som skapat en långsiktighet där man vet de långsiktiga spelreglerna. Det andra är att det har blivit billigare att bygga.

    Fler vindtimmar

    Teknikutvecklingen med högre torn och större turbiner har gjort att vindkraftverken blir alltmer effektiva.

    – I dag snurrar ett vindkraftverk i genomsnitt på full effekt 29 procent av årets alla timmar. Med nya vindkraftverk kommer man upp i minst 33–34 procent, säger Mattias Wondollek.

    Det kan man också utläsa i Svensk Vindenergis prognos fram till 2020. De har tagit fram olika scenarier men går mest på djupet med sitt ”base case”, den troligaste utvecklingen med dagens politik och de ekonomiska förutsättningar som råder. Där väntar man sig att 15 procent av de ansökningar som godkänns verkligen realiseras. Det skulle innebära en ökning av antalet turbiner från dagens 3400 till drygt 4000 i slutet av 2020.

    – Ingen räknar med att alla ansökningar kommer att realiseras utan det är bara de med bäst förutsättningar som kommer att byggas.

    Antalet vindkraftverk skulle i det troligaste scenariot därmed öka med 17 procent. Tack vare teknikutvecklingen innebär det dock en brantare kurva uppåt för produktionen, där man väntar sig en uppgång med 30 procent.

    ”Vanligt med lokala motståndsgrupper”

    Av de närmare 400 ansökningarna som finns inne är det alltså bara en liten del som realiseras. Vissa får avslag och det kan bero på olika orsaker.

    – Det är rätt vanligt med lokala motståndsgrupper som stoppar byggen. Det är ofta kopplat till det kommunala vetot, som det nu dock finns förslag om att ta bort.

    En annan orsak kan vara att sökanden angett en viss höjd för verken men i och med att tillståndsprocessen tar lång tid hinner det ibland komma högre torn på marknaden.

    – Det kan vara svårt att få en ändring av höjden i efterhand och här ser vi ett behov av mer flexibla tillstånd, säger Mattias Wondollek.

    LÄS MER: Mer vind-el med trätornLÄS OCKSÅ: Ingen hjälp från staten och kapitaletDEBATT: Centern har abdikerat i energifrågan

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen