Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 February

    Klimatforskare kritiserar Svebios debattartikel "Blev irriterad"

    "Kossan är ingen klimatbov - ät kött utan dåligt samvete". Så löd rubriken på den debattartikel som Svebios VD Gustav Melin skrev i Göteborgs-Posten i helgen. Men utspelet får kritik av klimatforskare.

     Stefan Wirsenius, miljöforskare och docent vid Chalmers.
    Bild 1/2 Stefan Wirsenius, miljöforskare och docent vid Chalmers.
     Nötkreaturens roll i klimatförändringarna är betydande, enligt forskaren Stefan Wirsenius.
    Bild 2/2 Nötkreaturens roll i klimatförändringarna är betydande, enligt forskaren Stefan Wirsenius. FOTO: dageldog

    I debattartikeln skrev Gustav Melin, som företräder Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, att nötkreatur inte är några klimatbovar. Melin skrev att klimatarbetet tappar i trovärdighet när den svenska klimatdebatten fokuserar på att få folk att äta mindre nötkött. I stället borde fokus ligga på att minska användandet av fossila bränslen, skrev han.

    Melins försvarstal till kor väcker reaktioner – och får kritik.

    – Klimatfrågan kommer aldrig att lösas om man alltid pekar ut något annat som problemet. Det är stora utsläpp från idisslare och alla i samhället måste bidra till att minska utsläppen, säger Stefan Wirsenius, klimatforskare och docent vid Chalmers Tekniska Högskola.

    – Tittar vi på globala siffror så är de samlade utsläppen från idisslare ungefär lika stora som världens transporter. Gör man den jämförelsen förstår man att köttproduktionen och även mjölkproduktionen är en bidragande orsak till klimatförändringarna, säger han.

    ”Står för betydande utsläpp”

    I debattartikeln skrev Gustav Melin att jordbrukets värsta utsläpp kommer från fossila bränslen som används i maskiner och fordon samt av användandet av kvävegödsel. Han kallade också nötkreaturens metangasutsläpp för förnyelsebara, då de kommer från kornas föda – som är växter som samlat in kolet från luftens koldioxid samma år. Den källa Svebio har för idisslarnas klimatpåverkan är IPCCs femte rapport (IPCC Fifth Assessment Report AR5).

    Till ATL utvecklade Gustav Melin varför han skrev artikeln.

    – Jag har känt ganska länge att det fanns behov av att förtydliga kossan roll för klimatet. Det är för stort fokus på klimat och kött. I stället borde fokus ligga på att minska användandet av fossila bränslen, som är det stora problemet, sa Gustav Melin.

    ”Det jag säger i min artikel är att metanutsläppen från idisslare är relativt konstant. Eftersom utsläppen från idisslare inte nämnvärt förändras kan man inte heller hävda att de orsakar förändringen av klimatet, däremot bidrar kornas metanutsläpp naturligtvis till att värma jorden på samma sätt som det tidigare gjort.” skriver Gustv Melin i ett mejl til ATL.

    Men det håller inte Stefan Wirsenius med om. Hans och annan klimatforskning gör gällande att de fossila utsläppen bara står för en tiondel av utsläppen av växthusgaser i svensk nötköttsproduktion. Resten kommer från dikväveoxider och inte minst – metan.

    – Jordbrukets utsläpp av fossila bränslen är betydande, särskilt vid växtodling. Men det stora problemet för jordbruket är utsläppen av metan och dikväveoxid. Jag tycker att artikeln ger en felaktig bild, det blev jag lite irriterad på, säger Stefan Wirsenius.

    Finns det något som du håller med Gustav Melin om?

    – Jag kan hålla med om att fossila bränslen är ett större problem för växthuseffekten än vad utsläppen från nötkreatur är. Men det innebär verkligen inte att köttproduktion skulle vara oproblematiskt för klimatförändringarna, avslutar Stefan Wirsenius.

    LÄS MER: ”Fel att kalla kossan klimatbov”LÄS MER: Alarmerande ökning av växthusgaserLÄS OCKSÅ: Biodieseln går mot nya rekordnivåerLÄS OCKSÅ: Biobränsle inom flyget får egen utredare

    Till toppen