Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 november

    Klimatförändringar verklighet i svenskt lantbruk

    Många av de klimateffekter som förutspåddes för tio år sedan har redan slagit in. Torka och extrema, ihållande regnperioder har blivit en del av vardagen för lantbrukare, enligt växtodlingsrådgivare Line Strand.

     Line Strand, växtodlingsrådgivare på HS Konsult, ser en utmaning för svenska lantbrukare att klara en ökad dygnsnederbörd på grund av klimatförändringar.
    Line Strand, växtodlingsrådgivare på HS Konsult, ser en utmaning för svenska lantbrukare att klara en ökad dygnsnederbörd på grund av klimatförändringar.

    Från förra årets torka och rekordlåga grundvattennivåer på många ställen har situationen svängt snabbt. Många lantbrukare har denna säsong fått tampas med en mycket blöt höst som orsakat stora problem både för spannmålsskörden och för höstsådden. Detta är exempel på att extremväder till följd av klimatförändringar redan är verklighet för svenska lantbrukare, menar Line Strand, på HS Konsult i Uppsala och en av talarna på Lantbrukarkonferensen i Örebro som handlar om lantbruk i ett förändrat klimat.

    – Vi har redan sett väldigt mycket av de som prognoserna förutspådde skulle hända, säger hon.

    LÄS OCKSÅ: “Framtida generationer får ärva en mycket ogästvänlig planet”

    Under 2008 började hon tillsammans med andra rådgivare från olika delar av landet samla ihop material om vad klimatförändringarna skulle innebära för svenska lantbrukare rent konkret. Informationen lanserades under klimatportalen Gradvis.se som fortfarande är aktuell. Rådgivningen tog sikte på att beskriva förändringarna fram till 2040 men redan nu, knappt tio år efter lanseringen, känner troligen många lantbrukare igen de förutsägelser som beskrivs.

    Längre odlingssäsong

    De senaste tio åren har präglats av mildare vintrar i landet med undantag för 2009 och 2010. Det har medfört en längre odlingssäsong och mindre risk för utvintring av höstsådda grödor.

    – Att så höstoljeväxter i Mälardalen innebar tidigare 50 procents risk att inte få någon skörd alls. Nu är det betydligt säkrare och nästan var mans gröda, säger hon.

    Från en del håll hävdas att detta beror på bättre sortmaterial men de milda vintrarna har naturligtvis också spelat in, tillägger hon.

    LÄS OCKSÅ: Få bönder oroar sig för vattenbrist eller skyfall

    Klimatförändringarna leder också till att trycket från skadegörare ökar. Ett exempel på förändringar som skett det senaste decenniet är att kålmalen förekommit flera år i rad. Tidigare har kålmalen, som angriper raps, varit en tillfällig gäst här som bara förekommit enstaka år och med många års mellanrum.

    – Det blir naturligtvis en jättestor skillnad för lantbrukare om vi får varmare vintrar som gör att kålmal och andra skadegörare blir permanenta i Sverige, säger hon.

    Men till skillnad från i många andra delar av världen kommer lantbruket generellt sett att gynnas i Sverige av klimatförändringarna. Ett mildare klimat och därmed en längre odlingssäsonger gör det möjligt att ta högre skördar. Att både nederbörden och dygnsnederbörden kommer öka ser hon som en utmaning för jordbruket framöver.

    – Vi behöver ta höjd för att jordarna ska kunna svälja mer vatten. För att utnyttja den längre växtsäsongen måste vi också se till att jordarna är farbara tidigt, säger hon.

    Där kommer viktiga ämnen som dränering och god markstruktur in.

    PREMIUM: Klimatsmart odling ger klirr i kassanLÄS OCKSÅ: Två nya spridare från SamsonLÄS OCKSÅ: Nu är det dispens för gödselspridning som gäller

    Till toppen