Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 november

    ”Ibland blir man uppgiven, när hjortarna tar allt”

    I Sörmland står intressena mot varandra. Å ena sidan markägare som tjänar pengar på kommersiell jakt - å andra sidan jordbrukare som får se sina skördar ätas upp av dovhjortar. Göran Bengtsson är mjölkbonde i Flens kommun och förlorar stora summor när hjortarna äter av det som var tänkt att gå till mjölkkorna.

    – Det svåraste med att vara mjölkbonde här är vilttrycket. Att det är så många hjortar som äter av grödorna. Är det ett torrt år kan vi få uppemot hundraprocentiga skördebortfall på vissa håll, säger mjölkbonden Göran Bengtsson som driver Malsta gård i Sörmland.

     Dovhjortar är gräsätare och finns i stora antal i delar av Sörmland.
    Dovhjortar är gräsätare och finns i stora antal i delar av Sörmland. FOTO: Göran Bengtsson

    Han har varit mjölkbonde i Sörmland i elva år och ser dovhjortarna som ett ökande problem. Oftast blir skörden en besvikelse.

    – Man hör om andra som skördar några tusen kilo spannmål per hektar, vi får knappt tillbaka tusen kilo och ibland knappt utsädet ens en gång. Det känns konstigt, säger Göran Bengtsson.

    Många missar att anmäla

    På vägen till hans gård har flera flockar med betande dovhjortar synts i skogsbrynen och på åkrarna. En grov uppskattning är att det finns mellan 200 dovhjortar per 1000 hektar i de här trakterna. I hela landet har dovhjortsstammen ökat de senaste tio-tjugo åren.

    – Stammen växer. Nu är avskjutningen på nästan 40 000 dovhjortar per år för tio år sedan låg den på 20 000 , säger viltforskaren Petter Kjellander som studerat betesskador orsakade av dovhjortar.

    I runda slängar uppskattar han dagens dovhjortsstam till 150 000 individer, med stora lokala variationer. Betesskadorna som de orsakar i lantbruket i varje år är också större än vad många tror.

    – Det är ett underrapporterat problem.

     – Tidvis när man kommer ut och ska skörda och det inte finns något kvar, då känns det tungt. Dovhjortarna har blivit ett större och större problem under mina elva år som mjölkbonde i Sörmland, säger Göran Bengtsson.
    – Tidvis när man kommer ut och ska skörda och det inte finns något kvar, då känns det tungt. Dovhjortarna har blivit ett större och större problem under mina elva år som mjölkbonde i Sörmland, säger Göran Bengtsson. FOTO: Cecilia Persson

    LÄS OCKSÅ: Många lantbruk står inför generationsskifte

    Mindre markägare utsatta

    Sörmland kallas ofta för Sveriges viltrikaste landskap. Kommersiell jakt är en viktig inkomstkälla för flera markägare.

    – Det är några stora markägare som sysslar med kommersiell jakt, och då har små markägare ingen chans. Det är komplicerat, säger Petter Kjellander och pekar också på problemen med det moderna jord- och skogsbruket:

    – Vi får allt fler monokulturer i landskapet med skogar som bara består av en art och då finns det ingen mat för hjortdjuren. Samtidigt har vi blivit allt bättre på att bara odla vete och annan spannmål på åkrarna. Frågan är vad de vilda djuren ska äta någonstans, säger Petter Kjellander.

    Göran Bengtsson vet var dovhjortarna hans närområde går för att äta. Hans vallodlingar som skulle räcka till hans kor får ofta besök av klövdjuren.

    – Ibland känner man sig uppgiven. Jag är den enda mjölkbonden i det här området och det finns ingen annan som odlar marken på det sättet – då har de ingen mat. Då söker de sig hit och provianterar här.

    Ansöker om skyddsjakt flera gånger per år

    För att minska problemet ansöker Göran Bengtsson och en handfull andra jordbrukare i trakten om skyddsjakt hos länsstyrelsen flera gånger om året. Skyddsjakten är den mest effektiva metoden för att skrämma bort flockarna. Man har försökt med fyrhjulingar, tutande bilar och till och med från hästryggen. Det har skjutits varningsskott och spelats hög musik. Men skyddsjakt är det enda som får flockarna att hålla sig undan.

    – Djuren är sociala varelser och de märker om någon i flocken försvinner, det skapar en oro. Man märker en väldigt stor skillnad i marker där det skyddsjagas och där det inte gör det.

    Mer samarbete behövs

    Dovhjortsstammen i Sörmland orsakar problem för en del – men skapar också inkomster för andra markägare. För att minska på spänningarna driver länsstyrelsen i Sörmland ett unikt dovhjortsprojekt sedan drygt ett år. Målet är att nå en samsyn mellan olika markägares intressen och att man gemensamt ska hitta en acceptabel nivå på dovhjortstammen. Flera älgskötselområden i länet har också börjat göra särskilda skötselplaner även för dovhjort som ett led i projektet.

    – Det enda sättet att lösa det här är att vi markägare samarbetar mer med varandra, att vi får en samsyn och förstår varandras situation bättre. Problemet är att det finns så mycket pengar i jakten och att det finns allt färre jordbrukare här, säger Göran Bengtsson.

    Se ett längre inslag om hjortarna i Sörmland på ATL-TV

    LÄS OCKSÅ: Varghybrid var vuxen varg LÄS OCKSÅ: Kungligt påbud om regn till fredagsbönen

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen