Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 april

    Hård konkurrens om forskningspengar

    SLU har nu beslutat vilka tio företag som ska få ta del av regeringens pengar för industridoktorander inom ramen för livsmedelsstrategin. Bland vinnarna finns flera företag med starka kopplingar till svenskt lantbruk. Men projekten innebär även kostnader för företagen.

     SLU upprättar på regeringens uppdrag ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet.
    SLU upprättar på regeringens uppdrag ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet.

    – Det var ett tufft beslut att ta. Beslutar man för något, beslutar man också emot något, säger Volkmar Passoth, vid institutionen för molekylära vetenskaper på SLU, till ATL.

    SLU upprättar på regeringens uppdrag ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet. Volkmar Passoth berättar för ATL att det från början kom in 32 ansökningar, ett som kokades ner till 15 projekt i december. Bedömningsgrunderna var bland annat forskningsfrågans relevans för arbetsgivaren, livsmedelsstrategin och samhället. Andra kriterier var grad av nyskapande och innovationshöjd.

    – Alla var verkligen bra. De var väldigt entusiastiska och hade alla goda doktorander, säger Volkmar Passoth.

    “Riktig akademisk forskning”

    Programmet innebär att tio industridoktorander under fem års tid ska vara anställda på företag i livsmedelsbranschen. Huvuddelen av arbetstiden ska gå till forskning.

    – Det kommer att vara riktig akademisk forskning, inte industriforskning.

    – Man måste publicera och diskutera sin forskning. Och vara beredd på att bli ifrågasatt, säger Volkmar Passoth.

    De pengar som regeringen skjuter till är 15 miljoner kronor, det vill säga 1,5 miljoner kronor per projekt och doktorand. Det här innebär att företagen själva får skjuta till pengar i projekten.

    – Det är en hel del kostnader, men också en investering. Om man investerar så ser man ju också att man vill ha kvalificerad personal i framtiden och fortsätter:

    – Företagen har chans att bli ledande inom sitt område.

    LÄS OCKSÅ: Djurvälfärd viktigare än effektivitetLÄS OCKSÅ: Så kan julgransodlingen bli mer lönsamLÄS OCKSÅ: Därför hotas övervakningen av granbarkborrenLÄS OCKSÅ: Slutet nära för kemisk behandling av plantor

    Här är projektförslagen som har valts ut

    BioGaia

    Produktion av potenta probiotiska bakterier

    Motivering: Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaias framtida innovativa produkter.

    DeLaval

    Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem

    Motivering: Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på.

    Fazer

    Fermenterat spannmål och tarmflora

    Motivering: Kan vi ta fram personliga näringsrekommendationer, och i förlängningen också livsmedelsprodukter på marknaden? Maten vi äter påverkar vår hjärna via mikroorganismer och tarmfloran. Råg och havre är rika på dietfibrer och polyfenoler, komponenter som är kända för att påverka mikroorganismer. Ett intressant tillvägagångssätt är att undersöka hur fermenterade korn och fibrer påverkar mikroorganismer i vår kropp, och hur man applicerar detta på personliga dietråd. Konsumentens uppfattning om ämnena behöver också undersökas.

    Kronfågel

    Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier på den konsumentfärdiga kycklingen

    Motivering: Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.

    Lantmännen

    Framtidens foder och framtidens fodervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling

    Motivering: Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.

    Lantmännen

    Mjölkvalitet för bageri

    Motivering: Målet är att optimera vetemjöls baktekniska kvalitet och att finna effektivare metoder för att mäta detta. En vetedeg är en komplex struktur vars egenskaper styrs av olika delar såsom: proteinets sammansättning, polära lipider, mjöls vattenupptagande och vattenhållande förmåga, andel lösliga arabinoxylaner, mm. I dag görs crika 19 analyser av mjölet men trots det nås inte alltid önskvärd degkvalitet. Idén är att med bland annat metabolomik hitta relevanta kvalitetsmått.

    Nordic Beet Research

    Motivering: Förlängd lagringstid och minskade lagringsförluster i rotfrukter och knölar

    EIP projektet skall genom ett innovativt lagringskoncept möjliggöra långtidslagring med minimala förluster av rotfrukter i fält. Detta ger till exempel socker- och stärkelseindustrin möjlighet till bättre fabriksutnyttjande samtidigt som det ger lantbrukaren en säkrare lagring och ett större netto på sin odling, vilket sammantaget ger en förbättrad hållbarhet för produktionen.

    Norrmejerier

    Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja

    Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.

    VikingGenetics

    DNA-Tinder ko – ett program för selektion och matchning

    Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.

    Äppelriket

    Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik

    Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33 procent (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största del av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att behålla sin kvalitet under lagringen.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen