Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 oktober 2017

    Fiskar på torra land

    Del 3. Framtidens mat

    Kommer framtidens hållbara fisk att odlas på land? Det är svårt att svara på. Landbaserad fiskodling kräver både mycket kapital och kunskap av odlaren och befinner sig fortfarande i pionjärstadiet.

    I informationsbroschyren om recirkulerande akvakultur från FAO och Eurofish (A guide to Recirculation Aquaculture) lyder undertexten: ”En introduktion till de nya miljövänliga och högproduktiva slutna fiskodlingssystemen.”

    FÖRSTA DELEN I ATL:S SERIE OM FRAMTIDENS FÖDA: Maskar för miljoner

    Och detta är ett påstående som man inte är ensam om, landbaserad fiskodling framställs ofta som en bättre affär för både miljön och producenten. Företaget Gårdsfisk i Tollarp, som förra året fick Coops miljöpris Änglamarkspriset, säger sig odla ”världens mest hållbara fiskar”.

    – Ja vi har ju en vision om det, säger Johan Ljungquist som driver företaget tillsammans med Mikael Olenmark.

     Expansion. Joel Fredriksson, Mikael Olenmark Dessalles, Johan Ljungquist och Niclas Segefur. Joel och Niclas är nyanställda och sköter numera den praktiska driften i Gårdsfisk.
    Expansion. Joel Fredriksson, Mikael Olenmark Dessalles, Johan Ljungquist och Niclas Segefur. Joel och Niclas är nyanställda och sköter numera den praktiska driften i Gårdsfisk. FOTO: Rickard Nilsson

    Krävande metod

    Landbaserad odling har flera fördelar gentemot den traditionell fiskodling. Det går att ha större kontroll på odlingarna när det gäller utsläpp av näringsämnen, mediciner, spridning av sjukdomar och rymmande fiskar. Samtidigt är inomhusodlingarna betydligt känsligare, kräver mer övervakning och kunskap.

    – Landbaserad fiskodling är ganska teknikintensiv, plus att man ska kunna vattenkemi och biologi. Det är inte komplicerat att sköta odlingen, men det krävs noggrannhet och kunskap, säger Johan Ljungquist.

    Han anser att bristande kunskap var anledningen till att många gick på pumpen under 1990-talet, när bassängodling var hett förra gången. När Gårdsfisk nu ska välja sina uppfödare enligt franchisemodell, så gör man det med omsorg.

     Matdags i fiskodlingen.
    Matdags i fiskodlingen. FOTO: Rickard Nilsson

    Gårdsfisk odlar främst tilapia eller rödstrimma som de kallar den. Det är fiskar som kräver vattentemperatur på cirka 28 grader, betydligt varmare än exempelvis regnbåge, som är den mest odlade fisken i Sverige.

    Samtidigt äter tilapian större andel vegetabilier än exempelvis laxfiskar. Gårdsfisks foderblandning består av 10 procent fiskmjöl, 15 procent kycklingslaktavfall och 75 procent vegetabilier, mestadels soja. Enligt Johan Ljungquist krävs 0,33-0,67 kilo foderfisk för att föda upp 1 kilo rödstrimma. Det är en betydligt lägre andel än inom laxodlingen där 1,2 kilo foderfisk ger 1 kg lax.

    ANDRA DELEN I ATL:s SERIE OM FRAMTIDENS FÖDA: Marijuana lönar sig bäst

    Från början hade de tänkt kombinera fiskodling med grönsaksodling, så kallad akvaponik, ”eftersom det var jättehajpat”, men blev under sina universitetsstudier övertygade om svårigheten i kombinationen.

    – När man slår samman dessa båda tekniker så blir båda sämre och det finns oerhört effektiva grönsaksodlare som man ska konkurrera med. Det är också en väldig skillnad att ha fisk i liten eller stor skala och det gäller även för grönsaker.

     Den svenska konsumenten vill helst ha röding, gös och abborre. Den sistnämnda lever i kallt vatten, vilket blir svårt i Skåne, och de två andra växer bättre i varmare vatten men blir då också mer mottagliga för sjukdomar. Därför valde Johan och Mikael fiskar från Nildeltat, som kan leva trångt i bassäng utan att bli sjuka.
    Den svenska konsumenten vill helst ha röding, gös och abborre. Den sistnämnda lever i kallt vatten, vilket blir svårt i Skåne, och de två andra växer bättre i varmare vatten men blir då också mer mottagliga för sjukdomar. Därför valde Johan och Mikael fiskar från Nildeltat, som kan leva trångt i bassäng utan att bli sjuka. FOTO: Rickard Nilsson

    Integrerade fisken i lantbruket

    Gårdsfisk valde i stället att försöka integrera fiskodlingen i lantbruket genom att dels använda befintliga stallar, dels sprida det näringsrika spillvattnet på åkrarna. Även här får de ägna sig åt utvecklingsarbete eftersom det inte finns några råd när det gäller gödselspridning från fiskodling.

    LÄS MER: Nytt kapital ger Gårdsfisk skjuts framåt

    Landbaserad fiskodling är en pionjärbransch. En rapport från Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs Universitet drar slutsatsen att den här typen av system är under stark utveckling men är ännu inte ”färdiga” och man konstaterar att det fortfarande finns ett stort forskningsbehov, inte minst för att öka systemens kostnadseffektivitet. Både denna rapport och andra sammanställningar pekar på att kostnader för investering och drift är betydligt högre än för traditionell fiskodling utomhus.

    Hög energikostnad och även fodersammansättning gör att det finns utrymme för mycket utveckling om fiskodlingarna ska bli så hållbara som de ibland utmålas som. Inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi satsas 35 miljoner kronor på vattenbruk i olika projekt. Ett av projekten handlar just om energieffektivisering inom fiskodling.

     Hungriga afrikanska ålmalar, som Gårdsfisk har döpt om till clarias, kastar sig över fiskfodret som består av fiskmjöl, kycklingavfall och vegetabilier, där större delen är sojamjöl.
    Hungriga afrikanska ålmalar, som Gårdsfisk har döpt om till clarias, kastar sig över fiskfodret som består av fiskmjöl, kycklingavfall och vegetabilier, där större delen är sojamjöl. FOTO: Rickard Nilsson

    Hos Gårdsfisk är energiförbrukningen 0,9,-1,7 kW per kilo fisk och enligt Johan Ljungquist är målet att ligga på samma förbrukning som när man trålar sill. En 40-tonsanläggning kräver en lokal på 400 kvadratmeter samt en investering på tre miljoner kronor. Arbetet motsvarar en halvtid, vilket gör arbetskostnaden till den stora posten.

    I dag får Gårdsfisk bra betalt för sin fisk och räknar med en avskrivningstid på 8-10 år. Samtidigt är man medveten om att en ökad produktion kan komma att sänka priset, ett dilemma som delas med i stort sett alla branscher.

    Det här är en artikel från Lantmannen nummer 10 2017. Teckna en prenumeration här

    LÄS OCKSÅ: Trelleborgsfabrik blir fiskodlingLÄS OCKSÅ: Dyr nota för kronhjortarnas festmåltidLÄS OCKSÅ: Tröskan som fått nytt liv som nostalgikick

    Landbaserad fiskodling

    Plus

    Lättare att kontrollera odling och fisk.

    Minskad risk för näringsläckage.

    Minskad risk för läckage av mediciner.

    Ingen rymningsrisk.

    Möjlighet att odla fiskarter som äter större andel vegetabilier och därmed mindre foderfisk.

    Restprodukterna kan användas som gödning i jordbruket.

    Snabbare tillväxt.

    Minus

    Känsligare system.

    Energikrävande.

    Kunskapskrävande.

    Pionjärområde där det fortfarande krävs en del forskning och utveckling.

    För många osäkra parametrar för att påstå att odlingen är klimatvänlig.

    Höga investerings- och driftkostnader.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen