Den holländske rådgivaren Aad Wisse pekar på ogräset i raden av äppelträd och konstaterar att det måste bort. Ogräset ger annars skydd åt sorkar som kan orsaka skador på trädens rötter under vintern.
– Den här regniga sommaren har ogräset varit ett stort problem för alla odlare. Hur går det med nya sprutan?
Komma nära
Tommy Ingvarsson, driftschef på Ramlösa plantskola i Helsingborg, antecknar i sitt block.
Platschef Niklas Börjessson redogör för hur den nya tyska sprutan byggs om så att den bättre kommer åt nära trädstammarna.
Sex gånger om året besöker Aad Wisse den 43 hektar stora fruktodlingen, en av de största i landet.
Han odlade själv äpplen i Nederländerna under 25 år, tills ryggen började krångla. I början av 90-talet gav han sig i stället in i rådgivningen. I dag omfattar den egna odlingen ett försöksfält på ett hektar.
Vill ha hans kunskap
Aad Wisses kunskap utnyttjas av cirka 60 svenska fruktodlare, från Österlen i söder till Åland i norr. De totalt 120 kunderna finns i övrigt i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Danmark, Norge och Finland.
Med start i vecka 50 besöker Aad Wisse Sverige i tvåveckorsperioder. I början av säsongen handlar det om beskärning och uppföljning av förra skörden.
Längre fram står bladanalys, gödsling, kartgallring och rotbeskärning på checklistan. Sista besöket görs i slutet av september.
– Min styrka som rådgivare är att jag kan det praktiska arbetet. Och att jag ser enormt mycket odlingar under en säsong, från Tyskland, Frankrike och norrut. Jag kommer med färska nyheter.
För få bärkonsulenter
Dessutom räcker de svenska frukt- och bärkonsulenterna helt enkelt inte till. Aad Wisse samarbetar därför med till exempel den ekonomiska föreningen Äppelriket Österlens rådgivare.
I ett fält med sorten Amorosa på Ramlösa plantskola har de sju år gamla träden släppts i väg uppåt 3 meters höjd på Aad Wisses inrådan. Den nya nivån kommer att ge mer ton per hektar men kräver ett mekaniserat äppelskördesystem i framtiden. Systemet sänker arbetsåtgången med 30 procent.
– För att klara ekonomin i äppelodlingen måste hela skörden ske med robotar inom fem till tio år. De mekaniska fingrarna finns, det är bara den lilla rörelsen som krävs för att lossa äpplet som inte fungerar ännu.
Brist på växtskyddsmedel
Det största problemet för de svenska odlarna är bristen på växtskyddsmedel. Aad Wisse beskriver hur frånvaron av ett viktigt preparat kan tvinga odlarna att använda ett annat, mindre effektivt.
– Som i sin tur tar död på de naturliga fienderna till andra skadegörare och så står vi plötsligt med helt andra problem. Då måste man kanske acceptera det första problemet.
400 hektar
Efter Sverigebesöket väntar fruktodlingar i Danmark och norra Tyskland på vägen hem.
– Jag har en kund i Kanada också men honom besöker jag bara två gånger om året. Han har 400 hektar äpple.