Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 december

    Ekogödsel från bottenslam snart verklighet

    VALLENTUNA.

    Ekolantbrukarna kan snart få se en lättare ekogödselmarknad när Nordic Nutrients börjar producera gödsel från näringsrikt bottensediment från övergödda sjöar och hav.

    Teknikmarknad, en avknoppning från KTH i Stockholm, har sedan 2011 förfinat en metod för att utvinna näringsämnen från bottensediment i sjöar och havsvikar. Utmaningen har varit att få fram ren gödsel fri från tungmetaller och andra oönskade ämnen, men nu är man där.

    – Tekniken finns där nu för att skapa en cirkulär ekonomi där vi återvinner främst fosfor men även andra näringsämnen vi behöver på åkrarna, säger Bengt Simonsson, processledare för Forskning & Utveckling på Teknikmarknad.

     Gödsel från näringsrikt bottensediment från övergödda sjöar och hav kan bli en ny gödselkälla för ekolantbrukare.
    Gödsel från näringsrikt bottensediment från övergödda sjöar och hav kan bli en ny gödselkälla för ekolantbrukare.

    Gödseln som skulle kunna vara användbar inom ekologisk odling, som nu ser en allt svårare situation att få tag i effektiv gödsel. Det kommer att behövas nya gödselkällor när till exempel konkurrensen om kött- och benmjöl ökat och drivit upp priserna.

    – Vi räknar med att kunna ha en ny gödselprodukt färdig inom ett par år, säger Bengt Simonsson.

     Bottensediment från sjöar och havsvikar har potential att ersätta den svenska importen av fosfor. Sedimentet sugs varsamt upp och körs genom en trekammarbrunn och sedan genom en centrifug som tar bort tungmetaller och annat oönskat material.
    Bottensediment från sjöar och havsvikar har potential att ersätta den svenska importen av fosfor. Sedimentet sugs varsamt upp och körs genom en trekammarbrunn och sedan genom en centrifug som tar bort tungmetaller och annat oönskat material.

    Produceras som pellets

    Gödseln kommer främst att produceras i pelleterad form, vilket många lantbrukare föredrar. Råmaterialet är en tandkrämsliknande substans (25 procent torrsubstans). Gödsel i flytform är också ett alternativ.

    LÄS MER: Högt gödselpris stryper ekoodlingen

    Bottensedimentet ska till våren prövas som gödsel i Katrineholms kommun där länsstyrelsen gett sitt godkännande. Sedan väntar nya försök i Jönköping och Kalmar.

     ”Vi räknar med att kunna ha en ny gödselprodukt färdig inom ett par år”, säger Bengt Simonsson, processledare för Forskning & Utveckling på Teknikmarknad.
    ”Vi räknar med att kunna ha en ny gödselprodukt färdig inom ett par år”, säger Bengt Simonsson, processledare för Forskning & Utveckling på Teknikmarknad.

    Tekniken är enkel. Bottensedimentet sugs varsamt upp och körs genom en trekammarbrunn och sedan genom en centrifug som tar bort tungmetaller och annat oönskat material.

    – Vi har en nollvision. Målet är att producera en helt ren gödsel, vilket vi tror är möjligt, säger Bengt Simonsson.

    Fördelen med metoden är att man inte bara utvinner fosfor, en ändlig produkt som bryts i dagbrott i bland annat Kina och som vi importerar 10 000 ton av varje år, utan också en rad andra näringsämnen.

    – Vi tar inte bara upp fosfor, kväve och kalium utan en hel svans med mikro- och makronäringsämnen som svavel, magnesium och järn.

    Effekt i paritet med konventionell gödsel

    Försök tillsammans med Hushållningssällskapet har visat att gödseleffekten är i paritet med konventionell handelsgödsel.

    LÄS MER: Här är kommunerna som förbjuder naturgödsel

    En sannolik och snar produktionsvolym räknar man till närmare 10 000 ton fosfor, vilket motsvarar den årliga svenska importen av fosfor i handelsgödsel.

    De flesta bedömare köper tekniken och produkten men kritiska röster finns bland naturvetare, som menar att människan inte ska röra upp sjöbottnar. Alternativet de föreslår är att lägga aluminiumklorid på botten för att förhindra att fosforn frigörs och gör sjö- och havsbottnar döda och syrefattiga.

    – Sjöbottnarna är ibland syrefattiga och döda. Vi tar upp toppsedimentet på 10 centimeter för att få bort så mycket kolbaserade material som möjligt, det som tar upp syret. Toppsedimentet är ett snällt material att förädla. Och att fylla på ett system som redan har för mycket fosfor är inte särskilt smart. Det är på tiden att vi tittar på möjligheten att kretsloppa fosforn, säger Bengt Simonsson.

    LÄS OCKSÅ: Stort sug efter råvara till ekogödselLÄS OCKSÅ: Tysk ägarfamilj har järngrepp om ekogödselråvaraLÄS OCKSÅ: En stinkande handel – på alla plan

    Resultat från odlingsförsök

    Preliminära resultat från odlingsförsök med korn gödslade med sediment från Barnarpasjön (2016).

    Avkastning med konventionell gödsel: 253 procent

    Kväve: 75 kg/ha

    Fosfor: 9 kg/ha

    Kalium: 30 kg/ha

    Avkastning med sediment: 250 procent

    Sediment, 55 ton/ha

    3,7 procent torrsubstans

    Kväve: 70 kg/ha

    Kalium: 25 kg/ha

    Källa: Hushållningssällskapet

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen