Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 oktober

    ”De har arbetat hårt och ser ingen ljusning”

    VAUX, FRANKRIKE

    Jordbrukare i medelåldern som arbetar ensamma på mellanstora gårdar är de som oftast tar livet av sig. Det visar en ny fransk studie.

    – Den bekräftar våra intryck. Men situationen är på väg att förbättras, säger Luc Smessaert i jordbrukarfacket FNSEA.

    Att jordbrukare i högre utsträckning tar livet av sig än andra invånare är ett faktum i flera olika länder, däribland Frankrike. Där visar statistiken att självmorden bland bönder är minst 20 procent vanligare än för genomsnittsinvånaren.

    Folkhälsoinstitutet Santé Publique France har tagit reda på vad som döljer sig bakom siffrorna, för att kunna inrikta det förebyggande arbetet på särskilt utsatta grupper.

    Studien visar att självmorden är vanligast hos personer som är mellan 45 och 54 år.

     Luc Smessaert.
    Luc Smessaert.

    Vanligare bland ensamarbetare

    De förekommer oftare bland dem som arbetar ensamma på mellanstora gårdar, än de som driver en stor gård tillsammans med en kollega.

    LÄS MER: Fransk mjölkbondes självmord utlöste våg av solidaritet

    Luc Smessaert är vice ordförande för jordbrukarfacket FNSEA. Han säger att resultaten överensstämmer med vad han och hans kolleger konstaterar ute på fältet.

    – Det stora problemet är avsaknaden av framtidsperspektiv. Att personer i medelåldern oftare tar livet av sig än andra, beror förmodligen på att de har arbetat hårt under många år, och inte ser någon ljusning, säger han.

     Egenföretagare på mellanstora gårdar är överrepresenterade i den franska självmordsstatistiken.
    Egenföretagare på mellanstora gårdar är överrepresenterade i den franska självmordsstatistiken.

    Under de senaste åren har myndigheter, jordbrukskassan och även facket startat verksamheter för att försöka minska självmorden. Det har blivit enklare för utarbetade bönder att få avlastning för att kunna åka på semester, och lättare att få ekonomiskt stöd för omskolning.

    – Alla jordbrukare är inte rustade för att driva en gård med de många tekniska och administrativa uppgifter som ska göras i dag, säger Luc Smessaert.

    LÄS MER: Sveriges bönder ser ljust på framtiden

    Det finns numera också en SOS-linje dit jordbrukare kan ringa för att få hjälp, och FNSEA har bildat regionala stödgrupper, som försöker fånga in kolleger som befinner sig i farozonen.

    – Jag tror att åtgärderna börjar bära frukt. Det är bra att ämnet inte längre är ett tabu. Vi måste tala öppet om att man kan gå igenom svåra perioder, men att det finns utvägar.

    ”Tror vi är på rätt väg”

    Luc Smessaert hävdar att självmorden bland bönder kan minska om de allmänna villkoren för kåren förbättras. En hög andel av jordbrukarna har i dag en lön som ligger långt under existensminimum.

    Nyligen lovade presidenten Emmanuel Macron att de franska bönderna snart ska få skäligt betalt för sina produkter. Handeln ska inte längre kunna köpa in livsmedel för priser som ligger under produktionskostnaden.

    – Jag är faktiskt ganska optimistisk. Jag tror att vi är på rätt väg, säger Luc Smessaert.

    Självmord bland lantbrukare

    Självmordsfrekvensen bland bönder i Frankrike varierar från år till år, men ligger på mellan 20 och 28 procent över genomsnittsfransmannens.

    Studien från sjukvårdsmyndigheten Santé Publique France omfattar män som driver jordbruk. Kvinnorna ingår inte eftersom de är för få för att urvalet ska vara representativt.

    Forskarna har studerat de självmord som inträffade under åren 2007 till 2011.

    Studien visar att självmord är vanligast i åldersgruppen 45 till 54 år.

    De förekommer oftare hos dem som är egenföretagare, och har en mellanstor gård på 20 till 49 hektar, än hos dem som har gårdar på minst 200 hektar och som driver gården tillsammans med en kollega.

    Självmordsfrekvensen är också lägre bland dem som har en bisyssla och därför är mindre beroende av inkomsterna från gården.

    Studien visar också att det finns regionala skillnader.

    LÄS OCKSÅ: Han byggde fyrhjulsdrift på BM 700LÄS OCKSÅ: ”En krigsförklaring mot svensk miljöpolitik”LÄS OCKSÅ: Så kan bioekonomin skapa nya jobb

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen