Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 17 juli

    De får högre kvalitet på köttet och möjlighet att utöka

    Traditionen att låta djur beta på fäbodvallar och fritt på fjället och i skogen lever än i Jämtland och Härjedalen. Viljan att traditionen ska leva är stark men det finns ytterligare positiva effekter.

     Fördelarna överväger med fäbodbete, det tycker Patrik Agerberg på Fjöset utveckling AB vars kor betar på fäbod varje år.
    Fördelarna överväger med fäbodbete, det tycker Patrik Agerberg på Fjöset utveckling AB vars kor betar på fäbod varje år.

    Fördelarna är exempelvis möjlighet att hålla fler djur och bättre betalt för köttet.

    Det blåser snålt på fjället men solen tittar fram och speglar sig i snöfläckarna som ligger kvar på Anåfjället i Funäsdalen i Härjedalen. Stefan Dahlsten spanar mellan fjällbjörkarna efter sina dikor. När vi svänger runt kröken vid huvudfäboden så står de där, eller några av dem i allafall. En flock svart Anguskor och deras tjur. Stefan Dahlsten räknar dem snabbt.

     Stefan Dahlsten köpte driften och fick fjällbetet med på köpet. En grupp av hans black angus betar på Anåfjället, i Funäsdalen.
    Stefan Dahlsten köpte driften och fick fjällbetet med på köpet. En grupp av hans black angus betar på Anåfjället, i Funäsdalen.

    – Det saknas tre och vart de gjort av sina kalvar vet jag inte. De ligger väl i buskarna någonstans. Det är ganska vanligt att de lägger ifrån sig kalvarna.

    Han har ett 30-tal dikor men håller som bäst på att expandera. Köpte gården i Ljusnedal för ett par år sedan med drift, djur och maskiner.



    – Men jag var lite för långsam, bonden hann sälja av en del av besättningen innan jag bestämde mig, säger han och skrattar. Därför tar det lite tid att bygga upp djurbeståndet till den besättning jag vill ha, cirka 80 kor.

     Blanka och fina djur som delar fjället med renarna. När djurens muskler får jobba dagligen får köttet en annan struktur och smak.
    Blanka och fina djur som delar fjället med renarna. När djurens muskler får jobba dagligen får köttet en annan struktur och smak.

    Att ha djuren på fjället sommartid är något som krävs för en verksamhet som Stefan Dahlstens. Varenda markbit han kan skrapa ihop hemma runt gården är viktig för att bli vallfoder till djuren att äta vintertid.

    Men det ger också en rad andra positiva effekter, såsom köttkvaliteten på kalvarna som slaktas efter en sommar på fjället.

    – Det ger ett helt fantastiskt kött med fin marmorering som man bara får hos djur som fått röra sig fritt och som rört ordentligt på sina muskler, säger Stefan Dahlsten.

     Rovdjuren lämnar djuren ifred trots att det finns björnrevir i närheten. Nere i Ljusnedals by däremot har det hänt att kalvar blivit tagna av björn.
    Rovdjuren lämnar djuren ifred trots att det finns björnrevir i närheten. Nere i Ljusnedals by däremot har det hänt att kalvar blivit tagna av björn.

    Hans djur går mitt i renbetesland och samsas med renarna. Samarbetet med samerna fungerar bra och det enda kravet de har på Stefan Dahlsten är att han ska ha tagit hem sina djur tills dess älgjakten börjar i september.

    Finns det några negativa konsekvenser av att ha dem fritt?

    – Ja, det är ju lite körande för att se till dem varje dag men också det att man inte har dem nära om någon av dem skulle skada sig. Man kan allt ligga sömnlös och fundera hur de har det ibland.

     Traditionen är stark i Jämtland att låta djuren gå på fäbod två månader sommartid.
    Traditionen är stark i Jämtland att låta djuren gå på fäbod två månader sommartid.

    Det finns björn på Anåfjället, en stationär hona med flera ungar varje år. Men hon har aldrig tagit några djur. Däremot har björn vid flera tillfällen tagit kalvar nere vid gården som ligger mitt i byn.

    Patrik Agerberg och Mikael Eriksson driver lantbruk i Myckelåsen i Storsjöbygden, Åre kommun, i det gemensamma bolaget Fjöset Utveckling AB. Sedan de började 2011 har de expanderat snabbt. Något som inte hade varit möjligt om de inte haft fäboddrift. Men här betar inte djuren till fjälls utan på en fäbodvall, i skogen och på hyggen.

    – Till våra gårdar fanns tre fäbodvallar som senast var i drift under 1930-talet. Vi har öppnat upp däruppe och buför dem dit för midsommar varje år, sedan tar vi hem dem i slutet av augusti när björn- och älgjakt börjar, berättar Patrik Agerberg

     2-7: Storytelling är viktigt, om djuren går fritt på bete kan man ta bättre betalt, tycker Stefan Dahlsten.
    2-7: Storytelling är viktigt, om djuren går fritt på bete kan man ta bättre betalt, tycker Stefan Dahlsten.

    För Patrik Agerberg och Mikael Eriksson har fäboddriften varit en förutsättning för att successivt kunna öka antalet djur i den gemensamma dikobesättningen. Att ha 50 kor plus deras kalvar på vallen har minskat rejält på betestrycket och möjliggjort ökning av antalet djur snabbt.

    En annan positiv effekt som Patrik Agerberg sett är att granplantorna på hans igensatta kalhyggen växer bättre när korna betar kring dem.

    – Man skulle ju kunna tro att plantorna blir nedtrampade men det är väldigt marginellt. Däremot äter djuren hallonris och örter som annars kan kväva granplantan. Det ser riktigt, riktigt bra ut.

     2-4På hösten går Stefan Dahlstens djur hem på egen hand när han tagit bort den färist som djuren inte vill passera. I början av september tas den bort och djuren går själva hem till gården.
    2-4På hösten går Stefan Dahlstens djur hem på egen hand när han tagit bort den färist som djuren inte vill passera. I början av september tas den bort och djuren går själva hem till gården.

    Fjösets djur, som är blandningar av röd angus, simmental och hereford har omkring 300 hektar att röra sig på och strövar långa sträckor varje dag. Det ger friska djur som när hösten kommer är riktigt vältrimmade. Men att hitta dem för den dagliga tillsynen skulle vara snart när omöjligt utan modern teknik.

    – Vi har GPS på några av korna för att kunna hitta dem lättare.

    De positiva effekterna med djuren fritt på skogen överväger, tycker Patrik Agerberg även om fäboddrift kräver tid och engagemang. Det kräver betydligt mer logistik än att titta till djuren i hagen hemma vid gården.

    – Men att åka upp till vallen och slå sig ned och luta sig mot en ko och njuta av stillheten slår det mesta.

     Elin Agerberg Avkopplande på vallen, tycker Patrik Agerberg och lutar sig mot en ko.
    Elin Agerberg Avkopplande på vallen, tycker Patrik Agerberg och lutar sig mot en ko.

    LÄS MER: Så tacklar Södervidinge råttproblemenLÄS MER: Folke 86 – en klippa i vallskördenLÄS MER: Många alternativ på liten gårdLÄS MER: Tonåringarnas idé sparar tid och bränsle

     I juni, innan midsommar buför Fjöset djuren upp till fäbodvallen.
    I juni, innan midsommar buför Fjöset djuren upp till fäbodvallen.

    Fakta:

    Stefan Dahlsten

    Familj: Hustru Ellika Nilsson (också verksam i företaget) samt tre barn

    Bor. Storhagen, Ljusnedal

    Areal: 300 hektar

    Verksamhet: 30 dikor plus tjurar, kalvar och rekrytering, totalt cirka 70 djur black Angus. Målsättningen är minst det dubbla. Kalvarna slaktas vid sju månaders ålder och köttet säljs som köttlådor. Idag är lådorna bokade två år i förväg. Man har också gårdsbutik och café

    Djur på fäboddrift: Alla, fyra grupper på olika fjäll och fäbodar runt om i Funäsfjällen

     50 kor plus deras kalvar betar på Fjösets fäbodvall, det gör att betestrycket i byn minskar och ger utrymme för fler djur.
    50 kor plus deras kalvar betar på Fjösets fäbodvall, det gör att betestrycket i byn minskar och ger utrymme för fler djur.

    Fakta:

    Fjöset utveckling AB

    Drivs av Patrik Agerberg och Mikael Eriksson

    Bor: På varsin gård i Myckelsåsen i Bergs kommun invid Storsjön

    Areal: 390 hektar plus fäbodbete

    Verksamhet: 210 dikor plus rekrytering, kalvar och tjurar, cirka 400 djur. Huvudverksamheten är försäljning av livkalvar, främst tjurar när de är omkring sju månader. Man bedriver en del småskalig matproduktion(korvtillverkning, köttlådor), har entreprenadverksamhet och trädfällning bland annat.

    Djur på fäboddrift: På den egna fäboden har man omkring 50 djur två månader varje sommar.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen