Forskarna har gjort cost-benefit-analyser av de olika alternativen, det vill säga vägt kostnader mot nyttan. De metoder som analyserats är hangrisproduktion (där man försöker minska galtlukten med utfodring, rasval och uppstallningsförhållanden), immunokastration (vaccination mot galtlukt) samt könssorterad sperma. Den fjärde metoden som undersöktes är att genom avel få bukt med problemet med galtlukt.
Bättre för smågrisarna
De danska forskarna slår fast att både hangrisproduktion och immunokastration kan genomföras inom några år och att båda metoderna skulle förbättra djurvälfärden hos smågrisarna. Men de ser också utmaningar. Bland annat menar de att djurvälfärden kan försämras när grisarna blivit äldre, bland annat på grund av ökad aggression, om inte grisarnas hantering och miljö samtidigt justeras. Och där sätter ekonomin gränser.
Vad gäller immunokastration måste man enligt forskarna också ta hänsyn till risken att konsumenterna sätter sig på tvären av rädsla för att dess effekt på grisarna även ska drabba den som äter köttet.
Sortering på slakterierna
Hangrisproduktionen, som den danska grisnäringen själv förespråkar, ställer å sin sida högre krav på slakterierna där grisar med eventuell lukt måste kunna sorteras bort.
De övriga två alternativen, könssortering av sperma och avel mot galtlukt, betecknar forskarna som lovande. Men metoden för könssortering måste utvecklas ytterligare. Och vad gäller aveln måste grisbranschens egna analyser visa att det finns ett underlag att bygga vidare på.