Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 november

    Brist på digital strategi skapar risker

    Det finns stor potential att öka lönsamhet och spara resurser genom en större digitalisering och uppkoppling av det svenska lantbruket. Själva tekniken är välutvecklad men strategier saknas både nationellt och globalt för hur den lämpligast ska användas.

     Filip Lundin, Macklean, har skrivit en rapport om läget för digitaliseringen.
    Filip Lundin, Macklean, har skrivit en rapport om läget för digitaliseringen.

    På ett modernt lantbruk produceras i dag mängder av data mer eller mindre automatiskt utifrån olika sensorer och tekniska hjälpmedel. Oftast används data lokalt på gården för att automatiskt styra funktioner eller ge underlag till beslut kring produktionen.

    Men möjligheterna och efterfrågan ökar snabbt för att dela med sig av informationen till rådgivare, maskinleverantörer, kunder och livsmedelsindustrin.

    – Det pågår en maktkamp därute i cybervärlden just nu, om man ska låsa in data eller göra den öppen, säger Bengt Johnsson på Jordbruksverket som utrett vad staten kan bidra med för att teknikens möjligheter ska användas på bästa sätt.

    Bristande kunskaper

    Han ser att bristande kunskap i branschen om de möjligheter och risker som finns bromsar utvecklingen och lantbruken riskerar att inte se hela värdet i sina data. Det öppnar upp för att andra aktörer lägger beslag på den, något som kan vara till bondens nackdel.

    – Det finns några stora företag som i en rasande fart nu håller på och lägger under sig den här marknaden, de köper rådgivningsföretag, tar över handelsplatser och försöker få ett grepp om jordbrukaren ”gör du inte det ena så får du inte det andra”.

    LÄS MER: Digitalisering ger säkrare skördar

    Konsultfirman Macklean kom nyligen med en rapport om läget för digitaliseringen. En av författarna, Filip Lundin, tycker också att medvetenheten måste höjas.

    – I dag finns det ett stort fokus på tekniken i sig, men mindre på hur den till exempel kan öka tillväxten och lönsamheten. Lantbrukarna i framkant kan ofta tillgodogöra sig tekniken utifrån att man har ett personligt teknikintresse, men för att fler ska göra det behöver lösningarna bli mer användarvänliga och affärscentrerade.

    Driver utvecklingen

    Nu är det maskin- och systemtillverkare som främst driver utvecklingen och till stor del har kontroll över den information som skapas. Oftast begränsas deras möjlighet att dela med sig av informationen i avtal, men Filip Lundin ser att det finns en potentiell risk om den kommer på avvägar.

    – Ja, det gör det väl, men man måste också ha förståelse för att om jag delar med mig av mina data till en leverantör så kan de utveckla bättre produkter och tjänster som jag behöver. Man ska se till att det blir en win win-situation.

    Det finns också samhällsvinster med att göra informationen tillgänglig. En framtida möjlighet är att den är mera öppen men ändå under kontroll för att inte kunna utnyttjas i fel syfte.

    – Kanske finns det behov av en ramlagstiftning, men den får i så fall inte sätta proppar i systemet och ta död på all innovativ förmåga, säger Bengt Johnsson.

    Nyttiga rationaliseringar

    Utan kunskap om den nya teknikens möjligheter riskerar mindre lantbruk att bli utkonkurrerade. Med god kunskap menar i stället Bengt Johansson att de rationaliseringar tekniken innebär kan bidra till en ljus framtid.

    – Det ju den lille bonden eller fritidsjordbrukaren som har allra mest att vinna på digitalisering. Att jordbruket kan skötas än mera utan att vara på plats fysiskt.

    LÄS MER: Dags att hoppa på sensortåget

    Filip Lundin tror att svenska lantbruk ligger jämförelsevis bra till inför en större digitalisering.

    – Sverige är ett väldigt IT-moget och förändringsbenäget land och lantbrukarna är inget undantag. Man har inget problem att släppa gamla strukturer och testa sig fram. Vi har hög produktivitet och många lantbrukare som redan ligger väldigt långt framme.

    LÄS OCKSÅ: Så lyfter tekniken ditt mjölkföretagLÄS OCKSÅ: Skanna jorden och spara bränsleLÄS OCKSÅ: 5G ger bättre koll på grödorna

    Bondebåten

    Filip Lundin föreläser om lantbrukets digitalisering på Bondebåten i januari. För mer information se bondebåten.se

    Rapportens förslag

    Det man enligt rapporten från statligt håll kan bidra med för att teknikens potential ska kunna utnyttjas maximalt och begränsa riskerna är:

    Se till att det finns bra digitala uppkopplingar.

    Visa vägen och att göra sina egen data tillgängliga.

    Ge stöd till forskning och utveckling.

    Att sprida kunskap.

    Begränsa möjligheterna till felaktig användning av data.

    Vem äger informationen?

    En stor fråga är vem som äger eller har kontroll över data som skapas i lantbruken. Viss data är kanske inga problem att dela med sig av, medan andra kan inkräkta på personlig integritet eller vara affärshemligheter. Det kan handla om väldigt exakt information om:

    Skörd (mängd, kvalitet, fukthalt).

    Mark (jordmån, näringsinnehåll, bearbetning).

    Information om maskiner (position, körtider, servicebehov).

    Information om enskilda djur (hälsa, vikt, utfodring, mjölkproduktion).

    Personal (arbetade timmar, inhyrd personal).

    Väder (nederbörd, vind, soltimmar).

    När data kombineras kan ny information uppstå som i sig kan behöva värderas. Om någon exempelvis har tillgång till skördedata från hundratals lantbruk kan slutsatser dras som potentiellt kan ha inverkan på spannmålsmarknaden och påverka intäkterna för lantbrukaren.

    Så vem ska ges tillgång till informationen? Ska den stanna lokalt på en server på gården? Ska den ges till maskintillverkarna som i sin tur delar den till andra (sker till viss del i dag)? Ska den kontrolleras av intresseorganisationer (finns exempel i USA), eller ska myndigheter ha ansvar för den? Kanske till och med på EU-nivå för att kunna kopplas till stödsystem, miljöövervakning och livsmedelscertifieringar?

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen