Bonden missgynnas inte enligt rapport
Konkurrensen på svensk livsmedelsmarknad fungerar bra i alla led. De stora kedjorna inom detaljhandeln skor sig inte på bönder och tillverkningsindustri.
Efter ett års arbete redovisade Konkurrensverket i dag den stora utredningen om hur konkurrensen fungerar inom livsmedelskedjan, från bonde till bord.
En slutsats är att konkurrensen fungerar. En annan att mat inte är dyrare i Sverige än i andra EU-länder. En tredje att rörelsemarginalerna inom livsmedelskedjans olika led, det vill säga jordbruket, tillverkningsindustrin och dagligvaruhandeln, är jämförbara med marginalerna inom samma sektorer i Västeuropa.
- Vi kan inte se att marginalerna i något av kedjans led är högre i Sverige än genomsnittet i Europa, säger Douglas Lundin som lett utredningsarbetet.
Vinstmarginaler inte höga
Svensk dagligvaruhandel är bland de mest koncentrerade i hela Europa. Trots detta och de stora kedjornas totala dominans är deras vinstmarginaler inte särskilt höga, enligt utredningen.
EU-kommissionens egna undersökningar visar på 4 procent rörelsemarginal i snitt inom dagligvaruhandeln i EU, en nivå som kommissionen tolkar som att konkurrensen fungerar bra.
Ica mest marginal
Konkurrensverket har granskat marginalerna i de svenska kedjorna under en följd av år och kommit fram till att Ica har 5 procent rörelsemarginal medan Coop och Axfood ligger på 3 procent.
Frågan varför en bonde inte får mer betalt för sin spannmål när brödlimporna blir dyrare i butikerna är inte lätt att besvara ens för Konkurrensverket.
- Just den frågan var upprinnelsen till vårt uppdrag. Vi konstaterar att det går fortare när konsumentpriserna ökar på grund av stigande råvarupriser och att det går saktare i nedgångsfasen. En orsak kan definitivt vara att det finns en stark makt inom detaljhandeln, säger Douglas Lundin.
På vilket sätt tror du att utredningen kan hjälpa bönder att få mer betalt?
- (Lång paus)... Jag vet inte. Priset på jordbruksvaror varierar väldigt kraftigt över tiden. Det är marknaden och i stor utsträckning världsmarknaden som avgör. Om svenska bönder ska få bättre betalt så måste man vara duktig på att framhäva den svenska produktionens kvalitet.
Mejeribranschen
Av de olika sektorerna inom jordbruket lyfter Douglas Lundin särskilt fram mejeribranschen som den där konkurrensen kan och bör förbättras. De regionala monopolen lever till stor del kvar även om de har börjat att brytas upp.
- Men vi tror att det går att göra mycket mer och att mejeriföretagen kan konkurrera mycket hårdare över sina traditionella områden.
Känga till kooperativ
Konkurrensverket delar också ut en känga till de kooperativa lantbruksföretagen i Sverige. Enligt verket är tendensen att dessa företag alltmer frångår grundläggande traditionella kooperativa principer.
Bland annat mottagningsplikt och att föreningar stängs för nya medlemmar samt att vinsten i ett företag inte längre delas ut enligt den traditionella principen att en medlem får del av vinsten i förhållande till hur mycket råvara medlemmen har levererat.
- Följer man de traditionella principerna så begränsas inte konkurrensen och därför är det rimligt med det undantag som dessa företag har i konkurrenslagen. Men om principerna frångås så är vi osäkra på hur konkurrensen påverkas och därför föreslår vi att det utreds vidare, säger Douglas Lundin. Jan Olsson