SLU-forskaren Mattias Jonsson har tillsammans med kollegor från Nya Zeeland, Australien och USA nyligen publicerat sina belägg för detta i Journal of Applied Ecology.
Deras ingångsvärde är att om vi ska kunna föda jordens växande befolkning måste jordbruksproduktionen öka kraftigt. Det sker dock ofta på bekostnad av den biologiska mångfalden.
Vidta åtgärder
För att motverka de negativa följderna kan jordbruket vidta åtgärder som exempelvis att underlätta för naturliga fiender som jordlöpare och nyckelpigor att hitta föda eller gömma sig.
Men det är inte alltid som gräsbevuxna kantzoner och andra åtgärder får avsedd verkan.
Medelkomplexa landskap
Studier visar att det är i det medelkomplexa landskapen som åtgärderna har bäst effekt för att gynna t.ex. pollinerare, men det har hittills inte varit klart om det även är fallet för biologisk kontroll av skadegörare som bladlöss och kålmal.
Internationell studie
I en internationell studie, ledd av ekologen Mattias Jonsson vid SLU, har forskarna nu testat vilken effekt en blommande kantzon av bovete har på parasiterade skadegörare och på skörden.
Olika grad av komplexitet
Kantzonerna lades ut i jordbrukslandskap med olika grad av komplexitet. Det rörde sig om allt från mosaikartade landskap med stor andel gräsmark – till landskap som är mer dominerade av annuella grödor. Landskapen låg i regionen Canterbury på Nya Zeelands sydö.
"Det visade sig, som väntat, att det inte är i de mest variationsrika, mosaikartade landskapen som effekten är störst, utan i fält belägna i medelkomplexa landskap", säger Mattias Jonsson i en kommentar.
Tillräckligt med föda
Den troliga orsaken till detta är att det i de mest komplexa landskapen redan finns tillräckligt med föda och platser att söka skydd för naturliga fiender.
I de måttligt komplexa landskapen råder istället brist på sådana resurser.
Enkla landskap
I väldigt enkla landskap som helt domineras av stora fält råder det ofta brist på naturliga fiender och därför kan effekten av åtgärder bli liten även där.
Forskarnas slutsats blev att landskapets sammansättning är central för hur effektiva lokala åtgärder är för att förbättra ekosystemtjänster som biologisk bekämpning.