Syntetisk doft av granbarkborre används när hundarna tränas. Hundarna hittar sedan riktiga granbarkborrar.Foto: Sofia Ernerot
I väntan på jobb sitter hundarna i bilen. En certifiering för blivande granbarkborrehundar och deras förare är på gång.Foto: Sofia Ernerot
Effektiva. Annette Johansson och hennes barkborrehundar kostar 700 kronor i timmen. I bra förhållanden kan de täcka omkring 30 hektar på en dag. Och det kan bli billigt med tanke på vilka virkesvärden som kan räddas.Foto: Sofia Ernerot
Meja skäller för att visa Anette Johansson att ett träd är angripet av granbarkborrar. Meja är bland annat brukschampion i spår, godkänd i elitklass sök och utbildad räddningshund.Foto: Sofia Ernerot

Barkborren chanslös mot Meja

Människans bästa vän kan komma till undsättning i kampen mot granbarkborrarna. För en billig peng kan skogsägare snabbt få reda på om granbarkborrarna håller på att angripa och döda granskogen.

Annons

Projektet

Från maj 2010 till och med januari 2011 pågick projektet ”Hund mot granbarkborre: Utveckling och praktiska försök”.

Projektet finansieras av Södras Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning. Medfinansiärer är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och till viss del Skogsstyrelsen i Växjö.

Syftet med projektet är bland annat att undersöka från vilket avstånd en hund kan upptäcka en angripen gran och vilken betydelse väder och vind spelar i sökarbetet.

Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga artiklar både nationellt och internationellt.

Annette Johansson i Norrhult norr om Växjö har engagerat nosar i världsklass i kampen mot granbarkborren. De sitter på schäfern Meja och malinoisen Aska och de har lärt sig känna igen granbarkborrarnas kemiska doftsignaler. De kan hitta angripna träd på över hundra meters avstånd och söka av stora områden på kort tid.

Sök- och plockmetoden har haft tveksamma framgångar, eftersom det är svårt och tidskrävande för en ensam skogsägare att leta över stora områden, hitta angripna träd och ta ut dem innan nästa generation barkborrar är klara att angripa nya träd.

Idén mötte motstånd

Men nu finns det hjälp att få från vår bästa vän.

Annette Johansson kom på idén när hon pratade med en skogsägare som var väldigt trött på granbarkborrar. Det samtalet sådde fröet till att hundars luktsinne kanske kan hjälpa till. Men idén mötte motstånd i början.

– Många sa att det aldrig kommer att gå. Barkborrarna är ju lika vanliga som mygg. Det kan inte hundar lära sig att skilja ut.

Men när Annette Johansson fick kontakt med Fredrik Schlyter på SLU i Alnarp, som tyckte att det var en jättespännande idé, började de ett samarbete.

Träna hundarna

Fredrik Schlyter forskar bland annat på feromoner, doftämnen som många djur använder som signalsystem. Annette Johansson fick syntetiskt feromon av olika slag att träna sina hundar på. Det gick över förväntan, men hur det skulle gå i verkligheten var en annan fråga.

– Det var lite spännande. Vi åkte till ett naturreservat utanför Växjö där granbarkborrarna härjar i de sista överlevande granarna.

Schäfern Meja, som tidigare tränats som räddningshund och skäller när hon hittar det hon ska, skällde plötsligt på en gran som såg helt frisk ut.

– Det fanns inga borrhål, borrmjöl eller några andra tecken. Men när jag gick närmare såg jag massor av barkborrar som kröp omkring på stammen. Och när det blev tyst kunde man höra hur de gnagde överallt.

Belönades med köttbullar

Efter den fullträffen fick Meja massor av köttbullar. Därefter har Anette Johansson och hennes två hundar gjort många försök som nu håller på att sammanställas i en rapport. Och den kommer att visa hur effektiva hundarna är.

– Jag tippar att hundarna hittar minst 90 procent av de angripna träden.

Under sommaren ska hon hjälpa till i barkborreskogarna. Men nästa stora grej för Annette Johansson är att träna upp fler hundar.

– Med alla angrepp som pågår känns det som läge att utbilda fler hundar. Jag håller på att ta fram en certifiering för blivande granbarkborrehundar och deras förare.

Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

Vi uppmanar till livlig debatt på vår sajt. För att hålla en bra nivå på debatten har vi dessa grundregler:

Kommentarer på ATL.nu ska följa svensk lag och god sed.
Håll dig till ämnet.
Visa respekt för övriga debattörer liksom för personer och företeelser som förekommer i artiklarna.
Vi tillåter inga anonyma kommentarer, du måste vara inloggad (läs mer här om hur du loggar in). Underteckna helst inlägg med både för- och efternamn samt gärna bostadsort. Artikelkommentarerna kan komma att publiceras i papperstidningen.
Du får inte utge dig för att vara annan existerande person.

Kommentarerna får inte:
- uppmana till brottslig verksamhet eller annat som strider mot svensk lag.
- innehålla förtal, förolämpningar, grovt språk eller svordomar, hotelser, skvaller, personliga påhopp eller andra trakasserier.
- innehålla våld eller pornografi, hets mot folkgrupp, rasistiska, främlingsfientliga, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap.
- användas för att sprida datorvirus eller annat som kan skada ATL eller andra.
- innebära intrång i immateriella rättigheter som upphovsrätt eller varumärke.
- innehålla kommersiella budskap och marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.

Vi tillåter inte heller kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om det inte är relevant. Innehåller kommentaren länkar måste de vara relevanta.

Redaktionen på ATL.nu följer debatten och förbehåller sig rätten att redigera och/eller ta bort olämpliga inlägg. Den som inte respekterar reglerna stängs av. Hittar du ett inlägg som du anser strider mot reglerna kan du påpeka det för redaktionen genom att anmäla inlägget (klicka på "Anmäl" i anslutning till inlägget).

Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här

Senaste nytt

Senaste kommentarer

Annons

Tyck till

Varför åker du på maskinmässor? (Om flera alternativ stämmer, svara det som är viktigast för dig)

kommentera
LANDSBYGDEN
Mera lågpris - och färre lanthandlar. Omkring 4 00 olönsamma butiker, varav många på landsbygden, kommer att tvingas lägga ned, förutspår Svensk dagligvaruhandel.Foto: Willys

Butiksdöden slår hårt

Landsbygden kommer att drabbas hårdast när omkring 400 olönsamma butiker de närmaste åren tvingas slå igen, spår branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

BAROMETERN
Dystra utsikter. Svenska bönder upplever att lönsamheten försämrats. Deras optimism inför framtiden har också minskat, enligt lantbruksbarometern.Foto: Per Emgardsson

Fortsatta orosmoln för lantbruket

Lantbrukets skulder växer i ett allt högre tempo och mer än i andra branscher, enligt Lantbruksbarometern.

DÅLIG PLAST
"Det känns fördjävligt gentemot våra kunder", säger Henrik Ekholm. Kunderna har visat förstående och avvaktar den rättliga processen.Foto: Hans Dahlgren

Plastköpet blev en mardröm

Foder för flera miljoner kronor har förstörts. Dålig ensilageplast hävdar de som drabbats. Men ingen vill ta ansvar och nu får tingsrätten avgöra.

SKRÄMSELTAKTIK
Idar Langstrand och hans nylackerade rosa traktor.Foto: Ragnhild Enoksen/Nordlys.

Rosa traktor skrämmer tjuvarna

Idar Langstrand har tröttnat på att bli utsatt för tjuvar som vill lägga vantarna på hans maskiner och tagit till ett något okonventionellt grepp.

INVESTERINGSSTÖD
Tack vare investeringsstödet till sin packmaskin kunde Ingemar Persson för några år sen utveckla sitt företag från odlare till grossist i rödbetor. Här packar han 350 gramspåsar med delikatessrödbetor till ICA.Foto: Lennart Perlenhem

Slut på pengar

Investeringar för runt 1 miljard kronor i svenskt lantbruk kommer att stoppas upp de kommande två åren. Stödpengarna är redan slut i flera län.

EKOPRODUKTER
Mats Hedlund, chef för Arlas affärsenhet färskvaror.

Arla sänker priset på eko

Arla sänker priset på ekologiskt mjölk - och sänker ekotillägget till bönderna.

LÖSDRIFT
Mjölkbonden Kate Mårtensson anser att ett stoppdatum för uppbundna kor blir dödsstöten för mjölkbönder med mindre besättingar. "Med det här förslaget skulle väldigt många antingen tvingas bygga om eller försvinna".Foto: Janne Andersson

Vill inte ha tvingad lösdrift

En forcerad utfasning av mjölkgårdar med uppbundna kor skulle leda till mjölkbrist i Sverige, tror mjölkbonden Kate Mårtensson.

KÖTTLÅDOR
Jättetjuren Uniko av rasen chianina har betäckt limousinkvigor i fyra år. Nu har han dock gått till slakt.Foto: Patrick Trägårdh null

Folk står i kö för deras köttlådor

Att ställa om från mjölk- till renodlad köttproduktion är ett radikalt grepp i södra Lappland. Men det kan vara framgångrikt!

KONTROLLER
Om kalvarnas villkor under transporten granskas eller inte varierar beroende på vilket län de färdas genom.Foto: Bildbyrån

Få kontroller av djurtransporter

På många håll kontrolleras inte djurtransporterna alls på våra vägar, visar ATL:s enkät till länsveterinärerna.