Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 november

    Ansvaret för CAP läggs på medlemsländerna i reformskiss

    Utformningen av stöd och ersättningar hamnar hos medlemsländerna, om EU-kommissionen får bestämma.

    Det första officiella dokumentet i nästa jordbrukspolitiska reform har landat. I dag, onsdag, presenterade EU-kommissionen ett så kallat meddelande om “Framtiden för livsmedel och jordbruk – För en flexibel, rättvis och hållbar gemensam jordbrukspolitik”. I den anger kommissionen de grundprinciper den vill följa i de lagförslag som enligt planen ska komma före sommaren 2018.

    Huvudlinjen i meddelandet är att medlemsländerna bör få huvudansvaret för att utforma jordbruksstöden, efter att övergripande mål satts på EU-nivå. De detaljerade regler och villkor som tidigare fastställts i Bryssel ska i framtiden, i Sveriges fall, beslutas i Stockholm och Jönköping.

    – Bryssel ska inte besluta om längden på häckar, sa jordbrukskommissionär Phil Hogan när meddelandet presenterades i Bryssel.

    Medlemsländerna ska ta fram strategiska planer för jordbrukspolitiken, planer som sedan godkänns av EU-kommissionen. Enligt kommissionen kommer det att göra jordbrukspolitiken mer anpassad till lokala förutsättningar, utan att det åternationaliserar hela stödsystemet.

    Inget förgröningsstöd

    Direktstöden ska enligt meddelandet vara kvar, med grundkrav på miljö- och klimatvänliga metoder, men utan det förgröningsstöd som infördes i den senaste reformen. Miljöåtgärder som går utöver grundkraven ska vara frivilliga, och upp till medlemsländerna att utforma. Nuvarande struktur med två pelare, där de helt EU-finansierade direktstöden är i den första pelaren och det av medlemsländerna medfinansierade landsbygdsprogrammet finns i den andra, bör också behållas.

    Kommissionen har också tankar om hur direktstöden ska bli mer rättvist fördelade. Ett obligatoriskt stödtak är en sådan idé, liksom gradvis nedskurna stöd och en omfördelning från stora till små till medelstora lantbruk. Det stödtaksspann på mellan 60 000 och 100 000 som fanns med i en läckt version av meddelandet är struket ur det officiella dokumentet. Tankar om stödtak och omfördelning från de största stödmottagarna har återkommit i snart sagt varje jordbrukspolitisk reform och har alltid vattnats ut betydligt under förhandlingarna med EU-parlamentet och medlemsländerna.

    Riktiga bönder

    Återkommer gör även idén om att direktstöden ska gå till “riktiga bönder”. I den senaste reformen infördes en lista över verksamheter som inte är berättigade till direktstöd för att komma till rätta med just det. Den kommer med största säkerhet att försvinna från och med nästa år, på förslag av EU-kommissionen.

    EU-kommissionen vill även att jordbrukspolitiken ska uppmuntra föryngring av bondekåren, men ser det som medlemsländernas uppgift att skapa förutsättningar för det. De verktyg för riskhantering som finns i dag utnyttjas i väldigt låg grad. EU-kommissionen vill se en bättre och populärare variant där tröskeln för att få ersättning är lägre.

    Så går en jordbrukspolitisk reform till

    EU-kommissionens meddelande är det första steget på vägen mot en ny utformning av EUs jordbrukspolitik. De konkreta lagförslagen väntas före sommaren. Först ska dock EU-kommissionen presentera sitt förslag för EUs nästa långtidsbudget, som sätter ramarna för vilka resurser jordbrukspolitiken har att röra sig med. Det väntas i maj. Efter att EU-kommissionens lagförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken offentliggjorts startar EU-parlamentets och Rådets interna förhandlingar om hur de vill att reformen ska se ut. Sedan ska en kompromiss mellan alla tre institutionerna uppnås.

    LÄS MER: Hogans känga mot sena stödutbetalningarPREMIUM: Så vill regeringen förändra EUs jordbrukspolitik

    Läs mer om

    Till toppen