Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 14 september

    70 000 bönder i upprop för grundvattnet

    Melbourne, Australien.

    Vattenbrist är inget nytt för Australiens bönder. Men när ett stort gruvbolag ska få fri tillgång till vatten samtidigt som det inte varit regnperiod på fem år fick köttbonden Angus Emmott nog.

     Under torrperioden är det inte ovanligt att torra flodbäddar mer påminner om grusvägar än vattendrag i Queenslands inland.
    Under torrperioden är det inte ovanligt att torra flodbäddar mer påminner om grusvägar än vattendrag i Queenslands inland. FOTO: Tina Zenou

    Regeringen i Queensland i nordöstra Australien har beviljat indiska gruvjätten Adani fri tillgång till grundvatten för en planerad gigantisk kolgruva.

    Något som fått bönderna i den torkdrabbade regionen att rasa. På bara några månader har de samlat in över 70 000 namnteckningar i ett upprop för att häva avtalet.

    – Jag trodde aldrig vi skulle få in så många. Uppenbarligen är det många som är upprörda över det här, säger nötbonden Angus Emmott som startade uppropet.

    LÄS MER: Allt om smart vattenteknik

    Mycket vattenkrävande



    Tillsammans med turismen är jordbruk och gruvindustri grundpelarna i delstaten Queenslands ekonomi. Utmed de tropiska kusterna ligger fruktodlingarna och i det torra inlandet breder boskapsrancher på upp till 150 000 hektar ut sig. Gruvtillgångarna utgörs bland annat av silver, bauxit, bly och kol.

    Såväl jordbruk som gruvnäring är mycket vattenkrävande. Många av bondgårdarna förlitar sig på det ytvatten som finns i floder och dammar och på grundvattnet som borras upp i brunn.

    Men Queensland har inte haft regnperiod på fem år och bönderna är mycket oroliga för hur de ska klarar framtiden.

     Gården Noonbah förlitar sig mycket på ytvatten men har även borrad brunn. Angus Emmott är orolig att Adanis stora kolgruva ska hota böndernas tillgång till grundvatten.
    Gården Noonbah förlitar sig mycket på ytvatten men har även borrad brunn. Angus Emmott är orolig att Adanis stora kolgruva ska hota böndernas tillgång till grundvatten. FOTO: Angus Emmott

    Tredje generationen

    Angus och Karen Emmott är tredje generationens nötbönder. Gården på 50 000 kvadrat har funnits i familjen i över hundra år. Precis som många andra i regionen har de borrad brunn. Dessutom ligger gården nära Thompsonfloden och dess kanalsystem så de använder ytvatten i dammar och vattentankar så långt det går. Men just nu är det inte mycket boskap på ranchen. 3000 biffkor har minskat till 150.

    – Vi fick regn förra vintern så det var bra men nu är det mycket torrt där ute och ytvattnet torkar upp snabbt. Kommer inte sommarregnen tidigt är det många som kommer få problem, berättar Angus Emmott.

    Eftersom boskapspriserna fortfarande var höga bestämde de sig för att sälja av så många biffkor som möjligt. Då är risken mindre att de blir sittande med döende boskap eller tvingas lägga mer vattenledningar och forsla vatten med lastbil över ägorna för att hålla korna vid liv.

    Kommer regnen tillbaka den här säsongen planerar familjen Emmott att köpa tillbaka boskap igen.

    – Vi överlever men det är klart att det inte är idealiskt, säger Angus Emmott.

    LÄS OCKSÅ: “Lodjuren har kostat mig 6 000 kronor”

     Angus Emmott är tredje generationens nötbonde.
    Angus Emmott är tredje generationens nötbonde. FOTO: Privat

    I över sju års tid har indiska energibolaget Adani planerat att öppna en kolgruva i Queenslands inland. Till ytan kommer den vara dubbelt så stor som Stockholms innerstad och bestå av sex öppna och fem underjordiska gruvor.

    Vid full produktion förväntas gruvan producera 60 miljoner ton kol om året som ska transporteras med järnväg till kusten och skeppas med båt till Indien där det ska omvandlas till energi till indiska hushåll.

    Kolet från gruvan förväntas inte bara generera mer koldioxodutsläpp än hela Sveriges årliga utsläpp utan också sluka enorma mängder vatten. Enligt en miljörapport kommer gruvan pumpa upp 26 miljoner liter vatten om dagen.

     Nötbonden Angus Emmott ser till att biffkorna som ska säljas kommer i väg ordentligt på långtradaren. I år har han sålt av en stor del av sin boskap för att inte förlora för mycket pengar om inte regnen kommer.
    Nötbonden Angus Emmott ser till att biffkorna som ska säljas kommer i väg ordentligt på långtradaren. I år har han sålt av en stor del av sin boskap för att inte förlora för mycket pengar om inte regnen kommer. FOTO: Privat

    Under stora delar av Queensland ligger en av världens största underjordiska vattenreserver. Great Artesian basin täcker 22 procent av hela Australien. Det är den som håller liv i jordbruket när regnen uteblir. Den tillhandahåller dessutom grundvatten till 200 städer och byar. Hur mycket vatten som får användas är reglerat. Nu befarar bönder och miljöexperter att gruvan kan hota både kvaliteten och tillgången på vattnet i reserven.

    När Queenslands delstatsregering i april i år gav grönt ljus åt gruvan att fritt utnyttja grundvattnet i 60 års tid blev Angus Emmott rasande och startade uppropet. Där skriver han:

    “Nära 90 procent av Queensland är drabbat av torka så varför ger regeringen en indisk miljardär fri tillgång till grundvatten för att bygga en kolgruva? Jag ber alla australiensare att skriva under så att vi kan få Queenslands premiärminister att häva tillståndet.”

    Men gruvbolaget hävdar att de har närmare 100 villkor som de måste uppfylla för att skydda vattentillgången i området.

    – Vi kommer att behöva bygga dammar och strukturer för vattenförsörjning. Det står exakt hur mycket vi får ta och hur mycket vi måste ge tillbaka. Vi har varit mycket tålmodiga, säger Ron Watson, talesperson för Adani i Australien.

    LÄS OCKSÅ: Tysk firma bygger “el-plog”

     Boskap dricker i Thompsonfloden som rinner genom Angus Emmotts ranch.
    Boskap dricker i Thompsonfloden som rinner genom Angus Emmotts ranch. FOTO: Angus Emmott

    Angus Emmott och en rad andra miljö- och jordbruks organisationer är långt ifrån nöjda.

    – Effekterna är oöverskådliga. Vi vet inte vad det kommer betyda att ha jättelika gruvöppningar borrade rakt ned i Great Artesian basin. Och när vi får reda på det kan det redan vara för sent, säger han.

    Hittills har nära 71 000 personer skrivit under uppropet. Mycket fler än Angus Emmott någonsin kunnat drömma om. Han hoppas lämna över det till Queenslands premiärminister Annastacia Palaszczuk men ännu har han inte fått någon tid för ett möte.

     Gården Noonbah ligger i Queenslands outback. Vintern är torrperiod och sommaren regnperiod men fem somrar i rad har regnen uteblivit.
    Gården Noonbah ligger i Queenslands outback. Vintern är torrperiod och sommaren regnperiod men fem somrar i rad har regnen uteblivit. FOTO: Angus Emmott

    Australiens vattentillgång

    Australien är den torraste bebodda kontinenten i världen.

    En femtedel av landmassan klassas som öken.

    80 procent av vattenanvändningen sker i tio av landets nyckelregioner där de flesta invånarna bor. Dessa ligger framför allt utmed östra kusten från norr till söder.

    Tre fjärdedelar av vattenanvändningen går till jordbruket och industrin. Strax under 20 procent används i städerna.

    Ytvatten utgör 78 procent av allt vatten som används. Ett av de största flodsystemen är Murray Darling Basin som dränerar en sjundedel av Australiens landmassa med vatten. Jämfört med många jämnstora floder i andra länder är vattenströmningen låg och varierar stort år från år.

    I Murray Darling regionen har vattenförråden sjunkit från nästan full volym på 92 procent år 2012 till 39 procent år 2016, detta på grund av fyra år av torrt väder.

    Vattenanvändningen sjönk med 8 procent i hela landet år 2015-2016 jämfört med året innan. Anledningen var brist på vatten.

    Källa: Bureau of Meteorology, Australian government.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    ATL Premium
    99:-/mån
    • 3 månader för 297 kr (99kr/mån)
    • Ingen bindningstid
    • Missa inget viktigt!
    Till toppen