Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Svenska djurhälsoläget – kejsarens nya kläder?

    Har du börjat fundera på om det omtalade svenska djurhälsoläget är en överdrift? Är kejsaren faktiskt, liksom, naken……? skriver Ebba Schwan, djurhälsoveterinär på Gård & djurhälsan på Gotland.

     Ebba Schwan, djurhälsoveterinär på Gård & djurhälsan på Gotland, är ny krönikör i ATL.
    Ebba Schwan, djurhälsoveterinär på Gård & djurhälsan på Gotland, är ny krönikör i ATL. FOTO: Privat

    Svenska djur är friskare än utländska. Det svenska djurhälsoläget är unikt.

    Har du hört det förut? Har du dessutom varit utomlands och tittat på imponerande produktioner med välmående djur? Har du börjat fundera på om det omtalade svenska djurhälsoläget är en överdrift? Är kejsaren faktiskt, liksom, naken……?

    Under lång tid har omvärlden ansett att svensk produktion är för bra för att vara sann. När vi som första land började prata om att utrota bovin virusdiarré, BVD, på nötkreatur blev vi utskrattade.

    Omöjligt sa man då. 20 år senare är svensk nötproduktion BVD-fri och vi kan skratta hela vägen till banken.



    För i England beräknar den veterinära myndigheten att BVD kostar näringen 61 miljoner pund om året. För att inte tala om vad den galopperande situationen med nötkreaturens tuberkulos kostar.

    I Sverige utrotade vi tuberkulos på 50-talet genom att slakta ut en tredjedel av vår nötpopulation. Vi är också det enda landet i världen som lyckats bekämpa ett utbrott av grissjukdomen PRRS och kunnat återfå frihetsstatus. Och detta är bara några exempel på den långa listan över smittor som vi utrotat.

    Det handlar om ett outtröttligt och envist arbete av såväl myndigheter som organisationer och bönder. Under ett århundrade har vi tillsammans lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag.

    Vi vet allt detta, och ändå sneglar vi på stora utländska produktioner och känner oss lite nakna i jämförelse. För skillnaden i djurhälsa syns inte hos djuren på bete eller hos välväxta slaktdjur i en box. Djurhälsoproblem hanteras naturligtvis även i Europa.

    Men i många produktionsformer innebär det en hög antibiotikaförbrukning. Sjuklighet och smittor hanteras också med hjälp av vacciner och andra behandlingar. Eller strukturella åtgärder – till exempel svanskupering eller kemikaliebad för får.

    Det är här som skillnaderna finns. Faktum är att merparten av djursjukdomar allt som oftast ger få tydliga symtom, särskilt i en population eller besättning där en smitta är etablerad.

    Då gömmer sig sjuklighet i parametrar som behandlingsfrekvens, slaktutfall, utslagsorsak, abortfrekvens eller neonatal dödlighet. Små skillnader som ger stora ekonomiska bortfall både på besättningsnivå och på nationell nivå som i BVD-exemplet ovan.

    Djurhälsa kan också mätas objektivt i antibiotikaförbrukning. Att Sverige har en så låg antibiotikaförbrukning betyder ju inte att vi undviker att behandla våra sjuka djur – det betyder att de inte är sjuka.

    Visst var det tur för svensk produktion att antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen äntligen blev en tung fråga, men det är inte tur som ligger bakom att vi är där vi är – lika lite som det handlar om tur om vi ska behålla vår fördel.

    Ska vi leva lyckliga i alla våra dar behöver vi alla veta om, uppskatta och slå vakt om den djurhälsofördel vi byggt upp.

    I sagan är kejsaren kläder ett lurendrejeri, och kejsaren är faktiskt naken. Men i Sverige överträffar verkligheten dikten. Den svenska djurhälsosagan är sann. Och jag tröttnar aldrig på att berätta den.

    Välkommen som krönikör i ATL, Ebba Schwan

    Ebba Schwan, djurhälsoveterinär på Gård & djurhälsan på Gotland, gick ut veterinärprogrammet vid SLU i Uppsala 2009. Hon har bland annat arbetat som djursjukvårdare vid hästkliniker samt som distriktsveterinär på Gotland.

    Innan hon slog in på veterinärbanan arbetade Ebba Schwan som journalist, bland annat som reporter, producent och nyhetsuppläsare.

    Vilken fråga brinner du mest för just nu?

    – Jag brinner för att det svenska djurhälsoläget skall få mer uppmärksamhet internationellt. Vi är ett föregångsland som har mycket att lära ut nu när antibiotikafrågan fått sin rättmätiga tyngd.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen