Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 6 oktober

    Kunskap nyckeln i klimatomställningen

    Större kunskap om frivilliga avsättningar ger bättre förståelse om den föränderliga skogsmiljön, skriver Björn Ferry i veckans krönika.

     Mer än en 25 procent av Sveriges skogsmark brukas inte, exempelvis sådana här skogar.
    Mer än en 25 procent av Sveriges skogsmark brukas inte, exempelvis sådana här skogar.

    Skogsstyrelsen ska från och med nu och ett år framåt via en enkät kartlägga omfattningen av de frivilliga avsättningarna i skogen. Det är de områden med produktiv skogsmark som certifierade skogsägare frivilligt avsätter för naturvårdsändamål.

    Det är inte alla som är glada över detta initiativ från skogsstyrelsen.

    Jag tror däremot att det kan vara ett bra sätt att förtydliga vilka naturvårdsinsatser som faktiskt görs i Sverige, och i förlängningen hjälpa forskarna att bättre förstå den värld vi lever i.

    För egen del så förvaltar min fru Heidi och jag skogsfastigheter som totalt sett omfattar 1 000 hektar. Om vi räknar bort de 136 hektar som består av vatten, och även 15 hektar till som utgörs av gammal jordbruksmark, vägar, och kraftledningar, så återstår 849 hektar mer eller mindre skogbeklädd mark.

    MER AV BJÖRN FERRY: Tänker på framtiden med skräckblandad förtjusning

    Vi bedriver skogsbruk på tre fjärdedelar av dessa och lämnar en fjärdedel för fri utveckling. 214 hektar brukas alltså inte, eller för den som tycker att hektar är otydligt, cirka 290 fotbollsplaner i Ullevis storlek. En fotbollsplan är alltså mindre än en hektar.

    Av dessa 214 hektar utgör biotopskydd (mindre naturreservat) 20 hektar, frivilliga avsättningar (inom PEFC) 45 hektar, resterande 149 hektar består av skogsmark som producerar mindre än 1 kubikmeter virke per hektar och år och därmed inte räknas som produktiv skogsmark. Alla sådana områden lämnas för fri utveckling i Sverige.

    Heidi och jag skyddar kanske något mer än riksgenomsnittet, men i stort sett ser det likadant ut över hela landet, framför allt i Norrland. Ungefär en fjärdedel av skogsmarken brukas inte. Då har jag ändå inte räknat den generella hänsynen som tas vid alla avverkningar.

    Ofta kan man läsa att endast 3-4 procent av den svenska skogen är skyddad, men då vill man av någon anledning inte räkna in frivilliga avsättningar eller lågproducerande skogar.

    Att skogsstyrelsen nu vill öka kunskapen om de frivilliga avsättningarna tycker jag är bra. För naturvården och forskningen vore det ännu bättre om man fick veta var alla områden finns. Vi vet ju exempelvis att skogsfåglarna haft en positiv utveckling de senaste 20 åren. Det vore intressant att se utvecklingen för olika typer av skog. För att kunna forska måste man ha tillgång till relevant data. Större kunskap om de frivilliga avsättningarna skulle definitivt betyda en del.

    BJÖRN FERRY PÅ ATL-TV: “Jag har gjort rätt bra affärer”

    Någon kanske läste om fynden av tallarna som växte i Lycksele för 9 600 år sedan? De kan lära oss mycket om hur den mångfald vi har idag vuxit fram. Naturen är inget fotografi. Allt som lever förändras. Vi lever lite för kort tid för att uppfatta det bara.

    Det har varit en kall och blöt sommar i Lappland, men den globala uppvärmningen är likväl en realitet. Vi vet att vi måste bort från fossila bränslen, och ställa om mot en mer biobaserad ekonomi, utan att för den skull förstöra för kommande generationer. För att vi ska lyckas med det så måste vi förstå saker bättre. Jag ser alla initiativ som går i den riktningen som positiva.

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen