Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Krönika 9 september

    "Det största som hänt svensk trävaruindustri"

    Det som händer nu är sannolikt vägen till stabilt höga timmerpriser och räddningen för talltimmer av lägre kvalitet. Nu börjar betongmafffian darra, skriver Danske Banks Johan Freij i veckans krönika.

     Höga trähus är bra för miljön och timmerpriserna, skriver Johan Freij, affärsområdeschef skog & lantbruk på Danske Bank.
    Höga trähus är bra för miljön och timmerpriserna, skriver Johan Freij, affärsområdeschef skog & lantbruk på Danske Bank. FOTO: Mostphotos

    – Pappa, vattenkranarna är i guld och rakt utanför fönstret ligger ”pire building” detta måste vara New Yorks finaste hotell.

    Den då tioåriga dottern Ellen uttryckte sin entusiasm över lågprishotellets slitna mässingskranar. Min besvikelse över rummet på Manhattan var som bortblåst. Ellen såg något helt annat än jag, vilket blev en reflektion värd att ta med sig i livet.

    Ingen lämnas oberörd av höga hus. Vi fascineras över mäktigheten och förundras över hur man lyckats bygga dessa jättar.

    I stål och betong – trodde ni ja!



    Med stormsteg kommer nu trä som byggmaterial i höga hus. Det är modematerialet CLT eller korslaminerat trä som är förklaringen. Tänk er en limträbalk fast på bredden. Av detta gör man exempelvis golvbjälklag och väggelement i massivt trä.

    Till skillnad mot betong blir vikten låg och flexibiliteten hög. Prova att såga ett hål i betong så förstår ni skillnaden. Huvuddrivkraften för massivträ är dock klimatet och koldioxidproblematiken. Trä binder koldioxid, och inbyggt i ett hus så binds koldioxiden under husets livstid.

    Martinssons trä har hittills varit ensamma inom CLT i Sverige, men nu händer det grejer. StoraEnso satsar 450 miljoner i Gruvön för produktion om cirka 100 000 kubikmeter CLT per år och Södra bygger en testanläggning i Värö. Min gissning är, att åtminstone en aktör till kommer med på banan under året. LÄS OCKSÅ: Protester mot grevens skogsköp

    Är Sverige i frontlinjen med höga trähus? Ack nej, världens högsta trähus på 51 meter hittar man i Norge och det planerade kulturhuset i Skellefteå på 76 meter hann aldrig påbörjas innan norrmännen var i gång igen. Mjöstornet i Brumunddal blir 2019 hela 80 meter.

    Den nordiska kapplöpningen är dock rena lekstugan mot drömprojektet Oakwood Tower i centrala London. Med sina planerade 80 våningar kommer det att resa sig hela 300 meter över markytan.

    Kampen om världens högsta trähus symboliserar något nytt och svensk byggsektors betongmaffia har börjat darra. Missar du trähuståget kan du vara hopplöst akterseglad, när miljökraven skruvas upp på samma sätt som vi nu ser inom personbilsindustrin. Det är beställaren som bestämmer och här kan du som medborgare utnyttja din rätt att påverka din kommun att ta ett större miljöansvar.

    Industriellt trähusbyggande är det största som hänt svensk trävaruindustri i modern tid. Det är sannolikt vägen till stabilt höga timmerpriser och räddningen för talltimmer av lägre kvalitet. Gör din röst hörd och kräv att din kommun bygger i trä!

    Johan Freij

    Affärsområdeschef skog & lantbruk, Danske Bank

    LÄS OCKSÅ: Därför minskar älgjakten

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    ATL Premium
    99:-/mån
    • 3 månader för 297 kr (99kr/mån)
    • Ingen bindningstid
    • Missa inget viktigt!
    Till toppen