Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Jobb-karriär 5 december

    Fler kvinnor jobbar med kofot

    På tio år har klövvårdare gått från att vara nästan helt mansdominerat yrke till att locka allt fler kvinnor. 27-åriga Emelie Danielsson från Linghed trivs med sitt yrkesval.

     Verkstolen, som väger 800 kilo, flyttar hon Emelie Danielsson med lastbil.
    Verkstolen, som väger 800 kilo, flyttar hon Emelie Danielsson med lastbil.

    – Det är omväxlande och det känns bra att hjälpa korna med deras klövar, säger hon.

    2011 startades den första längre klövvårdarutbildningen i Sverige, på Biologiska yrkeshögskolan i Skara. Utbildningen, som är ettårig, har hjälpt till lösa den brist på klövvårdare som fanns tidigare.

    – Jag tror att de flesta som har gått där har fått jobb och jag vet att det finns jobb, i alla fall om man kan tänka sig att resa eller flytta. I Värmland och Jämtland är det till exempel fortfarande brist på klövvårdare och det finns ju alltid folk som går i pension eller slutar, säger Emelie Danielsson, som driver egen firma och som även är ledamot i Svenska klövvårdsföreningen.

    Ny utbildning

    Hon tror att utbildningen har hjälpt till att locka fler kvinnor till yrket, som tidigare var helt mansdominerat. Nu finns ett tiotal kvinnliga klövvårdare registrerade på föreningens hemsida.

    – Utbildningen har nog gjort att fler kvinnor har fått upp ögonen för yrket.

    Men själv har Emelie inte läst någon utbildning, utan valde att gå som lärling hos en annan klövvårdare, Louise Eriksson i två år. Hon hade läst djurvård på naturbruksgymnasiet och kände för att jobba med kor.

    Efter lärlingsperioden tog hon över företaget när Louise valde att sluta. Nu åker hon runt till ett 40-tal gårdar i Dalarna med omnejd.

    – Jag har så mycket jobb som jag har tid med, det skulle säkert gå att få mer men jag vill inte slita ut mig.

     Emelie Danielsson har jobbat som klövvårdare sedan 2011.
    Emelie Danielsson har jobbat som klövvårdare sedan 2011.

    Egen lastbil

    Den 800 kilo tunga verkstolen transporterar Emelie med lastbil. På en dag hinner hon mellan 80 och 100 kor och det går fort när korna väl har kommit in i stolen, ungefär två minuter per kossa.

    – De tunga momenten är att lyfta grindar och skära med kniv, som man måste göra ibland om det är något fel på klöven. Sedan är det mycket samma rörelser hela tiden, jobba med klövfräsen och dra i spakar och det känns i kroppen ibland, säger hon.

    Emelie har haft två praktikanter och kan tänka sig att ta emot fler. För att bli bra på yrket är det viktigt att hålla i gång kunskaperna, menar hon.

    – Det bästa när man är ny är om man kan få åka med någon som är mer erfaren för att få erfarenhet. Annars kan det gå fort att tappa kunskaperna, jag tycker själv att jag glömmer bara när jag har haft ett par veckors semester.

    Fakta: Bli klövvårdare

    På BYS i Skara finns landets första och enda yrkeshögskoleutbildning i klövvård, där man läser om kons anatomi och fysiologi, djurstallar och utfordring, ergonomi, kommunikation, entreprenörsskap, ekonomi och klövvård under två terminer. På utbildningen får man också lära sig att verka grisar.

    I utbildningen ingår 20 veckor Lärande i arbete, Lia. Utbildningen leder till en yrkeshögskoleexamen till klövvårdare.

    Jordbruksverket har infört en ersättning för lantbrukare som anlitar certifierade klövvårdare, den så kallade klövpengen. För att bli certifierad i yrket krävs att man har verkat 1000 kor och avlägger ett yrkesprov med både skriftliga och praktiska moment.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen