Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Jobb-karriär 28 november

    De är lantbrukets framtid

    GAMLEBY.

    Jobb & Karriär har varit och träffat elever på Gamlebygymnasiet. "Jag har redan flera jobberbjudanden" säger sistaårsstudenten Emil Murto

     Gamlebygymnasiet har elever från hela landet och många bor på skolans internat.
    Gamlebygymnasiet har elever från hela landet och många bor på skolans internat. FOTO: Lisa Rogert

    Skolan ligger några kilometer utanför Gamleby, omgiven av fält och hagar. Här går drygt hundra elever, två av dem är Emil Murto som går inriktningen Lantbruk – maskin och Simon Weinermark som går Lantbruk – djur. Båda är inne på sista året och bor på skolans internat.

    Vad är bra med att bo på internat?

    – Internat är roligt, man får nya kompisar och lär känna folk väldigt nära. Man lär sig att ta hand om sig själv, laga mat, betala räkningar och så när man fyller 18. Det lär man sig inte på samma sätt om man bor hemma och pendlar, säger Emil Murto.

    – Vi som bor på internatet umgås när vi är lediga. Många har extrajobb på gårdarna omkring, säger Simon Weinermark.

    Det ryms 8 personer på varje våningsplan. Rummen ligger runt en hall, på var sida om ytterdörren och rakt fram kommer man in i det gemensamma köket och matplatsen.

     Varje våning har ett gemensamt kök och matplats. Här med fin utsikt över skolans mark och byggnader.
    Varje våning har ett gemensamt kök och matplats. Här med fin utsikt över skolans mark och byggnader. FOTO: Lisa Rogert

    – Det som är mindre bra med internat är att man sällan träffar familjen, det kan vara jobbigt och vissa längtar hem, säger Emil Murto.

    Praktiken en väg till jobb

    De är båda överens om att det till stor del är praktiken som leder till framtida jobb.

    – Efter tre veckor så är man som en anställd i företaget, säger Simon Weinermark.

    Emil Murto vill jobba på maskinserviceföretag när han går ut skolan och har redan fått erbjudande om jobb.

    – Jag tycker att utbildningen har blivit bättre och bättre. I början fick vi bara flytta grus från en hög till en annan, men nu gör vi riktiga jobb, jag har grävt dränering, avlopp, och gjort i ordning tomter, säger Emil Murto.

    Första tiden gör alla lantbruktsinriktningarna ungefär samma saker, men sedan blir de mer och mer specialiserade. Simon Weinermark har valt att inrikta sig på grisproduktion under sista året.

    – Jag är inte uppväxt på gård, vi har lantbruk i släkten, men inte grisproducenter och jag är den enda i min klass som inriktar mig på gris. Det var under praktiken som jag bestämde mig för att det är det här jag vill göra.

    Vill starta eget

    Hans tanke är att jobba hos andra grisproducenter först och sedan starta eget efter några år.

    – Jag tänker att man jobbar hos andra i kanske 7-8 år och sedan startar egen verksamhet, men att köpa mark och bygga nytt blir väldigt dyrt, man ska hitta en gård som man kan köpa och ta över verksamheten, säger Simon Weinermark.

    Han har redan börjat planera, bland annat har han pratat med etablerade grisbönder och bett om tips på vad man ska tänka på om man vill starta grisproduktion.

     Emil Murto till vänster och Simon Weinermark till höger, går på Gamlebygymnasiet och har en tydlig bild av vad de vill göra när de går ut skolan till sommaren.
    Emil Murto till vänster och Simon Weinermark till höger, går på Gamlebygymnasiet och har en tydlig bild av vad de vill göra när de går ut skolan till sommaren.

    Alla lantbrukselever får lära sig grunderna i att köra maskin och redskap, men eleverna som går inriktning maskin får en mer omfattande utbildning i fler maskiner. Ingen av dem hade kört vare sig traktor eller maskin innan de började på skolan.

    – De elever som har växt upp på gård kan mer från början, men då hjälper de till att lära de andra, säger Simon Weinermark.

    – Vi har en maskinpark med grävare, hjullastare, traktorer, tröskor och redskap. Vi får lära oss köra alla och har möjlighet att ta olika certifikat och kort, till exempel Arbete på väg. Det är en stor fördel när man kommer ut på arbetsmarknaden, det enda som saknas är lastbilskort, säger Emil Murto.

    Skolan är inte så stor, men när alla elever är på plats blir det en hel del folk.

    – När matsalen serverade grillat ville alla ha, vi hann få innan det tog slut, men det var för att vi stod i kö utanför i tjugo minuter innan, säger Simon Weinermark.

    Högskolebehörighet

    Något som verkar ha gått många förbi är att det går alldeles utmärkt att gå ut även yrkesförberedande program med högskolebehörighet. Många som väljer yrkesprogrammen gör det just för den stora andelen praktiskt lärande, men alla har även teoretisk undervisning och det krävs att man tar sina poäng även här för att man ska få sin yrkesexamen.

    Perry Forstén är lärare i samhällsorientering, och han har också märkt att många missat möjligheten till högskolebehörighet.

    – Det verkar vara en bubbla som är svår att sticka hål på, säger han.

    Det är inte helt okomplicerat att undervisa i teoretiska ämnen i de praktiska klasserna.

    – De är väldigt fokuserade inom sina inriktningar, men det kan vara svårare att fokusera på det teoretiska. När de kommit lite längre i utbildningen brukar de inse att de måste plugga för att få sin examen och då brukar de skärpa sig, säger han.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen