Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Insikt 14 april

    Handelskrig och hot måste tas på allvar

    Kinas tull på amerikanska råvaror som majs och soja träder i kraft i maj. Det handlar om hot och förhandlingsteknik med en tidpunkt som är optimalt vald när vårbruket nu pågår i USA skriver Torbjörn Iwarson i en analys.

     Torbjörn Iwarson.
    Torbjörn Iwarson.

    Rubrikerna är fyllda av ”handelskrig” i någon form. Detta är något som man måste förstå och inte bara ta som nyhetsunderhållning. USA har infört importtullar på aluminium och stål. Endast en liten del av detta importeras från Kina, men eftersom NAFTA-länderna och EU givits undantag, är det tydligt att dessa var riktade mot Kina. Kina svarade med att införa en tull på 25 procent på amerikanskt fläskkött och den tullen trädde i kraft den 2 april.

    Två dagar därefter föreslog Kina ytterligare tullar på 108 amerikanska (rå) varor. Majs och sojabönor hör till dessa. Veckan innan slaktades terminspriset på Lean Hogs på CME. Marknaden gjorde då likadant med majs och sojabönor. Målet för Kina är naturligtvis majs och sojabönor. En lägre produktion av gris i USA sänker efterfrågan på amerikansk majs och soja. Kina har samtidigt tämligen gott om majs i vart fall. Enligt den senaste WASDE-rapporten från USDA, som kommenteras mer nedan, har Kina 79,55 mt i utgående lager i år, av totalt 197,78 mt i världen. Detta beror på att Kina använder samma metod för jordbruksstöd som EU gjorde förr, med ett högt ”interventionspris”. Det leder till spannmålsberg.

    Kinas tull på 108 amerikanska råvaror där majs och sojabönor ingår är förslag till tullar som ska träda i kraft i maj. Det är alltså hot och förhandlingstaktik. Tidpunkten är dock optimalt vald, eftersom vårbruk nu pågår i USA, medan exporten successivt tar fart från Brasilien. Kina kan alltså fylla på sina lager fram till maj, samtidigt som USA hittills inte lyckats exportera så mycket som de hoppats av höstens skörd, eftersom Brasilien legat intensivt på säljsidan, till viss del beroende på en stor skörd förra året.

    Dagen innan hade USA:s president Donald Trump hotat Mexiko med att sätta in militären för att bevaka gränsen till Mexiko, om inte Mexiko ställer upp på att dela på kostnaden för en mur. Dessutom skulle USA annullera frihandelsavtalet NAFTA med Mexiko. Detta är egentligen ett värre hot mot marknaderna för amerikanska jordbruksprodukter än Kinas föreslagna tullar. Mexiko är USA:s största kund för majs och för fläskkött. Sedan NAFTA upprättades har grismarknaden inrättats efter temperaturen med uppfödning i Kanada, uppfödning och framförallt slakt i USA och konsumtion i Mexiko.

    Kinas president Xi har emellertid därefter talat i försonande ordalag och USA:s president har anslagit samma ton. Jag tror att förhandlingen egentligen handlar om Nordkorea. En fred och ett slut på vapenstilleståndet i Korea-kriget kan vara anledningen till USA:s påtryckningar. En fredsuppgörelse kanske skulle kunna få handelskriget med Kina att få ett abrupt slut.

    Vi har också ett par rapporter att ta hänsyn till. Lagerstatistiken och planerad sådd (av vårvete, majs och sojabönor) från den sista mars, samt WASDE-rapporten. Om vi börjar med planerad sådd, ser vi i den att amerikanska lantbrukare har svarat på ”beans in the teens”, det vill säga pris på sojabönor över 10 dollar per bushel genom att planera att odla mer sojabönor och mindre majs. Detta är intressant, inte minst för majs. Om grisproduktionen minskar i USA, minskar efterfrågan på majs som foder. Å andra sidan ökar användningen av majs till etanol i världen. Till och med i Brasilien har man börjat använda majs istället för sockerrör. En renare-luft-policy i Kina har också lett till att de liksom många andra vill nå upp till 10 procent inblandning av etanol i bensinen.

    Detta skapar i sin tur ett större utbud av drank, ett bra proteinfoder. Då minskar Kinas behov av importerad soja. Emedan detta är en negativ faktor för priset på sojabönor, var WASDE-rapporten positiv.

    WASDE-rapporten var till ytan ganska neutral i förhållande till förväntningarna för vete, majs och soja. För soja gjorde USDA den uppseendeväckande sänkningen av Argentinas produktion med 7 mt till 40 miljoner ton. Däremot höjde de Brasiliens produktion med 2 mt till 115 miljoner ton, bara 4,5 miljoner ton mindre än USA producerade förra året. Det gjorde WASDE-rapporten neutral för soja också.

    Marknaden reagerar däremot, förväntningar till trots, på faktiska lagerförändringar. En sänkning av utgående lager tenderar att leda till stigande priser, allt annat lika. Att det är så, är både förbluffande och bra för oss som vill ha enkla tumregler och kanske inte sitter framför skärmen eller har en handlande maskin direktuppkopplad till marknaden. Utgående lager 2018 sänktes med 3,6 miljoner ton till 90,8 mt för sojabönor. Det är 5,9 mt mindre än förra året.

    Sedan rapporten har emellertid rapporter kommit om ihållande torka i Brasilien. Den påverkar den andra skörden som just är sådd, av majs. Man får inte längre odla soja efter soja i Brasilien.

    För majs sänktes globala utgående lager 2018 med 1,39 mt till 197,78. Produktionen i Argentina sänktes med 3 mt och i Brasilien med 2,5 mt.

    För vete höjdes globala utgående lager med 2,33 mt. Detta är inte positivt för prisutvecklingen framöver för vete. Lagren höjs i USA och sänks i EU. Det betyder att Matif kan gå upp och Chicago kan gå ner, i förhållande till varandra.

    Om vi nu summerar hur detta skulle kunna spela ut i prisrörelser och om vi tillåter oss att tänka fritt, kan vi notera att läget är positivt för majspriset, negativt för sockerpriset, negativt för priset på sojamjöl och därmed osvuret för sojabönor, men eventuellt negativt eftersom vi med detta menar priser på CBOT med leveranspunkt i USA av amerikansk råvara. Såväl sojabönor som sojamjöl har haft en kraftig prisuppgång och är känsliga för att drabbas av en prisrekyl på Chicagobörsen.

    Ett lägre pris för sojabönor innebär lägre produktion på längre sikt och det är positivt för priset på sojaolja då utbudet (i USA) av detta minskar. Socker har länge varit i en stadigt fallande pristrend och det här resonemanget ger ingen anledning till ändring i detta. När Kina tar Brasiliens sojabönor gäller det att norrmännen har säkra kontrakt på leveranser av GMO-fri soja, annars får vi nog köpa GMO-soja från USA. Om priset på vegetabilisk olja stiger, är rapsfröet en vinnare på det. Det bör stimulera till mer produktion av det, vilket ger mer rapsmjöl. I en värld där ”nationen” får en allt större roll, blir självförsörjningsgraden allt viktigare och rapsfrö passar bra in i detta scenario, för Sverige.

    Om Kina måste köpa grisskött från någon annan än USA, gynnas EU entydigt. Tyskland och Danmark har redan etablerad export till Kina och dessa länders lantbruk får då en ännu större efterfrågan, med möjligheter till högre priser. Tullen på USA var ju som nämnt ovan 25 procent och den maximala prisuppgången kan därför bli 25 procent i Tyskland / Danmark. Detta är så stort, att det skulle gynna även den svenska marknaden, även om den är så annorlunda än den danska och tyska och prismässigt lever sitt eget liv och inte följer prisutvecklingen i resten av EU.

    En ökad kinesisk efterfrågan på gris från EU innebär också högre efterfrågan på foder i EU, med konsekvens för foderspannmålsefterfrågan, framförallt. Matifs vetekontrakt är ju av foderkvalitet (nästan), så allt annat lika är det positivt, i förhållande till priset på Chicagovete.

    Den här WASDE-rapporten är naturligtvis fokuserad på Sydamerika som är sist ut att producera för marknadsföringsåret 2017/18. I maj kommer de första uppskattningarna för årets skörd av vete och majs. Sojabönor får vi vänta lite till på. Det gör nästa månads rapport extra intressant.

    Återhämtningen i mjölkpriset efter den kraftiga prisnedgången mellan oktober och januari, har fortsatt den senaste månaden. Högre spotpriser noteras på samtliga marknader jag följer. Hittills i april är EEX spotprisindex 4,4 procent högre, Global Dairy Trades WMP-pris är 3,8 procent högre och spotpriset i Holland är 14 procent högre. Den största delen av uppgången i spotpriset i Holland noterades i torsdagens rapport, där spotpriset steg med 11,3 procent från veckan innan. Jag har räknat om prisförändringen till svenska kronor. Till och med Arla, som normalt sett släpar efter i sina prisuppdateringar, har höjt a contopriset, om än marginellt. Om prisuppgången håller i sig den kommande veckan, tror jag man kan förvänta sig större oräddhet från Arla i beslutet om avräkningspris för maj månad. En höjning med 25 öre vore egentligen inte förvånande.

    Å andra sidan kommer en del av uppgången från den svagare kronan. På drygt två månader har kronan tappat 5 procent mot euron. Kronförsvagningen är till stor hjälp. Just nu är Riksbanken lantbrukarens bästa vän. Stefan Ingves gör mer för att förbättra konkurrenskraften än regeringen med sin livsmedelsstrategi kan man säga. Det är klart att Stefan Ingves inte främst har lantbrukarnas väl för ögonen, men väl inflation. Matpriser är en väsentlig del av varukorgen.

    Korrelationen på årsbasis mellan svenskt konsumentprisindex och spannmålspriser i Chicago är högre än mellan KPI och någon annan råvarukategori. Mjölk finns visserligen inte med här, men vi kan på goda grunder antaga att mjölk för Sverige är ungefär som spannmål.

    Korrelation på årsbasis mellan svenskt konsumentprisindex och Bloombergs råvaruindex för olika råvarusektorer, samt Handelsbankens obligationsindex och MSCI Sweden, ett aktieindex. Alla priser är omräknade till svenska kronor.

    Det är anmärkningsvärt att spannmålspriserna har högre korrelation med inflation i Sverige än exempelvis guld och silver, som allmänt anses vara den bästa ”inflationshedgen”. Notera också att högre inflation missgynnar avkastningen på obligationer och aktier.

    I diagrammet nedan ser vi prisutvecklingen på några mjölkprisserier, sedan hösten år 2008.

    Terminsmarknaden prissätter ännu högre priser för mjölk för juli till december, som vi ser i diagrammet nedan (priser per i torsdags kväll). Terminspriset på mjölk är härlett från terminspriserna på SMP och smör på EEX-börsen. Mejeriets processkostnad är inte avdragen.

    Pris på smör + SMP på 4,30 kronor per kilo innebär att ett mejeri skulle kunna hålla ett avräkningspris på åtminstone 3,80 kr / kg. Det ska jämföras med Arlas a conto-notering som i mars ligger på 3,03 kr. Det kanske inte blir så högt som 3,80 kr när vi väl kommer fram till juli. Mycket kan hända. Den som tror det blir lägre, ska naturligtvis prissäkra terminsmarknadens pris via sin terminsmäklare eller bank. Den som läser, tänker och tycker något säkert och vill vara framgångsrik i affärer kan naturligtvis inte låta bli att agera och tro att detta är receptet på framgång. Ingen har någonsin åstadkommit något påtagligt från läsande enbart.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen