facebooktwittermail d

”Kan bli en hård kamp om mat och energi”

Beredskap, råvaror och energi lär bli framtidens fokus i svensk politik.

Soldat med vapen i hand står framför spannmålstransporter.
Indiska soldater bevakar spannmålstransporter vid gränsen till Pakistan i slutet av februari i år. FOTO: AP

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Regeringen har lagt fram vårbudgeten för 2022. Den ger en försmak av vad som väntar politiskt. Kriget i Ukraina lär göra att svensk politik framöver kretsar mycket mer än tidigare kring tillgång till råvaror och energi.

När finansminister Mikael Damberg (S) i tisdags presenterade vårändringsbudgeten var försvarspolitiken central. Mer pengar till det militära och civila försvaret utlovades. De redan aviserade satsningarna som ska kompensera för hushållens höga elpriser och lantbrukets skenande kostnader beskrevs som åtgärder för att dämpa effekterna av krig och sanktioner.

En annan talande prioritering i budgeten är att staten ska ställa ut garantier på upp till 3 miljarder kronor för att säkerställa att industrin kan importera kritiska råvaror till landet.

Dessa prioriteringar från regeringens sida lär alla vara tecken i tiden på vad som väntar såväl företag som samhället i stort. Den globala kampen om energi och naturtillgångar har vi kanske bara sett början på. En utveckling som kommer att märkas på gårdsnivå.

I den amerikanska affärstidningen Wall Street Journal går företagaren och den politiske rådgivaren David Knight Legg så långt som att beskriva Putins invasion av Ukraina som ett krig om naturtillgångar. David Knight Leggs text, som i svensk press har uppmärksammats av Janerik Larsson i Svenska Dagbladet (17/4), argumenterar för att Rysslands krig syftar till att ta kontrollen över energiförsörjningen till Europa och Asien.

Målet för det ryska anfallet skulle i så fall inte främst vara att återskapa ett historiskt rike, vilket ofta spekuleras vara Putins strävan. I stället är målet för den ryska krigsmakten att lägga under sig östra Ukrainas enorma reserver av olja och gas samt de strategiskt viktiga hamnarna vid Svarta havet och Azovska sjön. Lyckas Ryssland med det skulle landet, enligt artikeln i Wall Street Journal, kontrollera energiförsörjningen till betydande europeiska och asiatiska marknader.

Bara de naturgastillgångar som finns i östra Ukraina beräknas med dagens prisnivåer vara värda omkring 1 000 miljarder dollar. Till det kan regionens oljereserver läggas som värderas till 400 miljarder dollar. Och som om detta inte vore nog finns i östra Ukraina även världens sjätte största kolreserv.

Möjligen var inte den ryska planen från början att främst lägga under sig Ukrainas värdefulla naturtillgångar. Men under Vladimir Putins styre har den ryska taktiken visat sig vara anpassningsbar efter vilka förutsättningar som ges. Putins utrikespolitiska strategi har exempelvis liknats vid en hotelltjuvs – som rycker i varje dörrhandtag och går in där det står öppet. Nu är den möjlighet som ges att försöka ta kontrollen över Ukrainas olja, kol och naturgas.

Oavsett vad som sker i östra Ukraina framöver är dock redan situationen ansträngd i Europa kring energitillgången. Beroendet av rysk olja och gas ska upphöra, det bör bara vara en tidsfråga innan EU stoppar importen eller Ryssland stryper exporten.

I Tyskland byggs därför gasterminaler för att kunna ta emot mer flytande gas från tankfartyg. I Storbritannien föreslog Labourpartiet i veckan att 2 miljoner hus ska isoleras för att minska energikonsumtionen och i Sverige har efterfrågan på ved skjutit i höjden.

Reaktionerna runt om i Europa är alla förståeliga. Det är ett svar på att energi och råvaror har blivit brickor i ett världspolitiskt spel.

Den här utvecklingen – mot att konflikterna ökar kring tillgången på viktiga råvaror och energi – gör också att aktiviteterna på svenska gårdar hamnar allt mer i politikens centrum. För om det är någon energiproduktion som går att bygga ut snabbt så är det vind och solkraft. Det är anläggningar som brukar ta antingen jordbruks eller skogsmark i anspråk. En annan teknik med potential att utvecklas är biogas på gårdar, något som det nyligen har gått att läsa om i ATL.

Det är inte heller bara energi som kan bli vapen i ett nytt kallt krig. Även tillgången på mat är ett kritiskt område.

Minskad tillgång på livsmedel i krigets spår skulle troligen slå hårdast mot importberoende och fattiga länder i Afrika och Mellanöstern, vilket Världsbanken tidigt varnade för. Matbrist i länder i Afrika och Mellanöstern skulle i sin tur kunna dra i gång stora migrationsströmmar mot rikare länder i Europa.

När det är dags för nästa regering att lägga fram höstbudgeten lär den dragning som märktes i veckans vårändringsbudget – mot större statlig inblandning i råvaru- och energitillgången – ha förstärkts.

Kanske blir 2022 året då politiken återvänder till marknader den haft för avsikt att lämna.

Läs även

Vårbudgeten: Mer pengar till gödselgasstöd

Svenskar oroliga för minskad matproduktion

Finansministern flaggar för mer stöd till lantbruket

Läs också

Här är de senaste texterna från ATL:s ledarredaktion