facebooktwittermail

Hoppfullt besked för växtförädlare i dag

Växtförädlingstekniken Crispr/Cas9 kan undantas från att regleras som gmo, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat. Ett besked i rätt riktning, anser Dennis Eriksson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Han och många andra forskare och växtförädlare i EU drog en lättnadens suck efter beskedet i dag. Den största växtforskarorganisationen i Europa, EPSO (European Plant Science Organisation), som representerar mer än 220 forskningsinstitut, välkomnade också beskedet i ett pressmeddelande i dag. Ändå sedan oktober 2015 när den franska domstolen lyfte frågan till EU-domstolen har branschen väntat på besked. Dagens utlåtande är däremot inte slutgiltigt utan vägledande för ett beslut i EU-domstolen längre fram.

– Oftast, men inte alltid, följer EU-domstolen generaladvokatens linje, säger Dennis Eriksson, forskare vid institutionen för växtförädling på Sveriges Lantbruksuniversitet.

För kostsamt

Oron har gällt att mycket av den forskning och produktutveckling som sker inom växtförädlingen i EU i dag aldrig får en praktisk tillämpning om förädling med nya mutationstekniker ska klassas och regleras som gmo. Orsaken är dels att hela beslutsprocessen därmed skulle vara så kostsam att små och medelstora aktörer inte har resurser att gå igenom processen.

– Dels handlar det också om den politiska låsningen när det gäller gmo i EU. De senaste tjugo åren har ingen gröda för odling, med ett undantag, gått igenom en omröstning, säger Dennis Eriksson.

På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sker till exempel utveckling av en förbättrad typ av stärkelsekvalitet i potatis med bland annat mutationstekniken Crispr/ Cas9. Denna stärkelsekvalitet ska kunna användas för en miljövänligare papperstillverkning och mycket annat. Forskare på SLU arbetar också med att ta fram potatissorter som är resistenta mot bladmögel genom tekniken.

Vad betyder det generellt för svenska lantbrukare om EU-domstolen går på generaladvokatens linje framöver?

– På lång eller medellång sikt får odlare i Sverige i så fall tillgång till ett mer varierat utbud på marknaden, säger Dennis Eriksson.

Mutationer

Fram till nyligen har man använt kemikalier eller radioaktiv strålning för att framkalla mutationer och sedan har man letat efter önskade förändringar. Mutationer hamnar då slumpmässigt utspridda och oftast på ett flertal ställen i växtens arvsmassa. Med nya växtförädlingstekniker, där Crispr-Cas9 är en metod på frammarsch, kan man idag rikta mutationen till en bestämd gen och till ett bestämt ställe på en gen. Tekniken är en mer kontrollerad och precis variant av de traditionella mutationsförädlingsmetoder som har genererat många av de växtsorter som odlas idag.

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet

LÄS OCKSÅ: Genteknik tar husdjursavel till nästa steg

LÄS OCKSÅ: Ny genteknik stoppar fruktad sjukdom