facebooktwittermail d

”Ge EU:s växtförädlare tillgång till alla redskap”

Globalt utvecklas växtförädlingen snabbt med hjälp av nya tekniker, bland dem Crispr. Forskare och lantbrukare i EU hämmas av en föråldrad lagstiftning och tappar i konkurrenskraft.

Viktigt att moderna växtförädlingstekniker kan användas fullt ut. FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

De moderna växtförädlingsteknikerna vinner terräng. 

När Gentekniknämnden i sin årsrapport gör ett svep över världen finns många flera exempel på genmodifierade grödor som godkänts för odling.

I Filippinerna kan man nu odla det så kallade gyllene riset som avhjälper A-vitaminbrist, ett stort problem i landet. I Kenya har en genetiskt modifierad virusresistent cassava godkänts och i Nigeria kan man odla en torktolerant majs som också har skydd mot skadegörare. Det är bara några exempel.

När de första genetiskt modifierade växterna lanserades var det fokus på resistens mot glyfosat så att man därigenom fick en enkel och effektiv ogräsbekämpning. Denna ensidighet och beroende av ett specifikt ogräsmedel kritiserades. Nu finns gott om andra tillämpningar och det är bara början på en lovande utveckling.

I EU finns ett omfattande regelverk som reglerar både forskning med och odling av genetiskt modifierade grödor. Det har i princip lagt en död hand över GMO inom EU. Det är definitivt en konkurrensnackdel för lantbrukare i unionen i förhållande till andra kontinenter.

Vad värre är omfattar regelverket också tekniker som inte går ut på att föra in gener från andra arter i en växt eller djur, en av de bärande invändningarna mot GMO-grödor. Det betyder att det ligger en död hand även över den så kallade genredigeringen. En av dessa moderna tekniker är den Nobelprisade Crisprtekniken.

Tekniken är ganska ny men det finns lovande resultat och mer kommer. Många tillämpningar är medicinska. Inom växtodlingen har man till exempel potatis med mindre brunfärgning, ökad motståndskraft mot brunröta och andra stärkelseegenskaper. I Sverige kommer man om tekniken regelverket ändras att arbeta med till exempel vete, potatis och sockerbeta. Globalt har man börjat förädla alla de stora grödorna på detta sätt.

I en Novusundersökning har Gentekniknämnden och SLU frågat ett antal svenskar om deras syn på genomredigering i växtförädlingen. Hälften hade kännedom om Crisprtekniken, i övrigt kan man slå fast att kunskapen om genetik och genteknik är svag. Över hälften var osäkra på om en tomat innehåller DNA.

En tredjedel var positiva till att använda genomredigering generellt. Men syftet hade stor betydelse, handlade det om att klimatanpassa grödor var två tredjedelar positiva och gällde det att minska användningen av bekämpningsmedel tyckte tre fjärdedelar att det var bra. Att syftet är viktigt för hur växtförädlingen uppfattas är en viktig insikt att ha med sig.

Ökad kunskap ökar också acceptansen. I mätningar på EU-nivå ökar andelen positiva till genteknik och bioteknik och att det kommer att ha en positiv inverkan på livet, gissningsvis handlar det också om de medicinska landvinningarna.

Att EU-medborgarnas inställning är under förändring bör EU-kommissionen ta med sig in i sitt arbete. Sent omsider har EU-kommissionen insett att nuvarande lagstiftning är föråldrad. Ett arbete med förnyelse pågår och ett förslag till ny lagstiftning väntas andra kvartalet 2023.

För det europeiska jordbruket är det väldigt viktigt att moderna växtförädlingstekniker kan användas fullt ut. Utmaningen att försörja befolkningen med livsmedel kräver det.