facebooktwittermail d

Ska vi lägga ned vårt skogsbruk?

Det måste till en rimlig tolkning av Artskyddsförordningen. Ett fungerande skogsbruk är också förutsättning för en bra naturvård, skriver Ragnar Johansson. 

Blåmes
Det kan inte vara meningen att vanliga fåglar som blåmes ska lägga hinder i vägen för skogsbruket. FOTO: OLA JENNERSTEN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Jag har under 50 år varit verksam med eget skogsbruk och som skogsförvaltare, och sett vilken fantastiskt positiv utveckling som har skett trots en mängd märkliga trender och idéer.

Den ändrade synen på biologisk mångfald, större lövinblandning i granbestånden, sparade kantzoner med mera har inneburit en mer mångskiftad skog. I stort sett alla skogsägare ställer sig positiva till att avsätta en del av sin skogsareal till förmån för naturvård men man har inte råd med effektiv naturvård om man inte samtidigt har en hög andel produktionsskog.

På 1980-talet skulle all betesmark och ekhagar planteras med gran. Bidrag med 80 procent erhölls för skogsdikning av mossmarker. Tack och lov upphörde senare såväl begreppet ”5:3-skog" och dikningsbidrag.

För några år sedan började man propagera för kontinuitetskogsbruk (för mig liktydigt med blädning) samt luckhuggnig. Det är beprövade och misslyckade metoder.

Nu är risken uppenbar att skogsbruk inte kan bedrivas mellan april och september för där kan häcka en talgoxe eller någon annan sällsynt fågel, till exempel kråka eller blåmes. Ideella privatspanare kanske hittar något annat.

Fåglar kan flyga och människor får också flytta ibland. Skogen avverkas när den är 50-100 år och då kan fåglarna flytta in till nästa skogsbestånd. 

Om tolkningen av Artskyddsförordningen även ska gälla åkermark får vi lägga ner jordbruket också för där skördar man varje år och tar död på en mängd olika djur, det kan gälla hare och rådjur och kanske även sånglärka om den inte hinner flyga i väg.

Jag är ganska övertygad om att lagstiftarna, regeringen och skogsstyrelsens generaldirektör kommer att revidera denna helt ogenomtänkta förordning och låta kunniga och naturvårdsmedvetna skogsbrukare sköta och förvalta Sveriges viktigaste näring.

Ragnar Johansson

Skogsmästare, före detta naturparkmästare

Mer om artskyddsförordningen:

”Onödig polarisering i artskyddsfrågan”

Skogsstyrelsen skärper artkontrollen

"Slutet för den svenska skogsbruksmodellen"

Skogsstyrelsen: "Artskyddsreglerna är glasklara"

Artskyddsförordningen ändras