facebooktwittermail d

”Det jag varnade för har nu hänt”

Vi behöver i den här situationen se jordbruket som en strategisk tillgång att värna, och acceptera att de marknadsprinciper som råder i fredstid är satta ur spel. Det skriver Patrik Oksanen i en krönika.

Traktor på åker uner vårbruk.
LRF beräknade nyligen att inflationen sedan i somras är hela 20 procent för jordbruket. Det skriver Patrik Oksanen i en krönika. FOTO: JOHAN NILSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det utökade kriget i Ukraina skapar nu stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen. Prischocker för att kunna producera livsmedel i Sverige kombineras med globala effekter. Vi har dessutom bara sett början av det som kan bli långvarigt, omfattande och leda till följdkriser.

Redan innan Ryssland gick till förnyat angrepp mot Ukraina 24 februari var pressen hård på jordbruket på grund av stigande energipriser och ökade priser på insatsvaror. I en kolumn här i ATL i december kallade jag läget för en perfekt storm, men ändå bara en ”västanfläkt av den situation som uppstår om säkerhetssituationen försämras ytterligare i vår del av världen”.

Där är vi nu. Efter Rysslands brutala storangrepp på Ukraina har västvärlden med rätta reagerat unisont och bestämt. Sanktioner på sanktioner har införts. Handelsflöden rubbas och varor på blir dyrare och svårare att få tag på.

LRF beräknade nyligen att inflationen sedan i somras är hela 20 procent för jordbruket. Säg den bransch som klarar 20 procentiga kostnadsökningar på bara nio månader. Och krisen syns på många områden som också indirekt drabbar jordbruket. För den jordbrukare som tänkte sig expandera så kan offerttiden för exempelvis armeringsjärn vara nere på åtta timmar jämfört med normala 30 dagar. Det är tydlig illustration över osäkerheten.

Allt det här sätter press på svenska jordbrukare som redan brottades med små marginaler. Vi behöver i den här situationen se jordbruket som en strategisk tillgång att värna, och acceptera att de marknadsprinciper som råder i fredstid är satta ur spel. Stöden behöver utformas därefter.

Men räkna inte med att svensk politik kommer snabbt att ändra fokus. En riksdagsledamot jag talade med resonerade tvärtom, Ukrainas stora jordbruksproduktion hjälper ju inte dom just nu - det är konserver de behöver. Ergo; Sverige behöver satsa på konserver och inte en högre självförsörjningsgrad. Det är med sådana resonemang vi kan hamna helt fel när vi ställer saker vi behöver i falska motsatsförhållanden.

Kriget skapar inte bara konsekvenser hos oss. Ukraina är en av världens stora spannmålsexportörer, tillsammans med Ryssland. Lägger man ihop Ryssland och Ukraina så står de för nästan en tredjedel av världens veteexport.

Svallvågorna på den internationella marknaden har gjort att Egypten har tvingats införa ett tak på brödpriser, efter att de stigit med 25 procent på tre veckor, för att undvika social oro. Egypten är världens största inköpare av vete, där Ukraina och Ryssland stått för 80 procent av importen. Egyptens premiärminister Mostafa Madbouly har kallat den ekonomiska krisen som följer kriget mellan Ryssland och Ukraina för signifikant mer allvarlig än coronaviruskrisen.

Fortsättningen kan bli minst sagt otrevlig, för kriget kan hålla på länge till och sommaren kan bli rekordtorr.

Patrik Oksanen

Patrik Oksanen är senior fellow i tankesmedjan Frivärld och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.