facebooktwittermail

Cybertuvan som kan stjälpa svenskt jordbruk i en kris

Det är hög tid att även jordbruket tar cyberhoten på allvar, skriver Patrik Oksanen i en krönika.

Traktor på åker fotograferat från ovan.
Om vi jämför med situationen under Kalla kriget så är jordbruket ännu mer centraliserat där 16 000 heltidsbönder står för nästan all svensk matproduktion, skriver Patrik Oksanen i en krönika. FOTO: STAFFAN ANDERSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

”En satellit passerar Olssons gård klockan 10:23 på 700 km höjd. Efter några timmar har Olsson en karta i mobiltelefonen som visar hur det växer på olika delar av fältet. Kartan kan med några klick göras om till en datorfil som kan styra Olssons gödselspridare så att rätt mängd näring hamnar på rätt plats.”

Så här beskriver SLU på sin hemsida framtidens jordbruk som redan är här. Men samtidigt ökar sårbarheterna genom tekniksprånget. Det blir lättare för en antagonist att lamslå svensk livsmedelsproduktion genom cyberangrepp.

Digitalisering och robotisering är nycklar för att bygga jordbruket mer hållbart, klimatsmart och lönsamt. Med möjligheten att samla in data, som i exemplet Olsson, kan jordbruket bli effektivare genom ökad automatisering och precision. Det brukar allas Farming 4.0 (eller Hållbart lantbruk 4.0 som använts av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien) när man kopplar ihop saker genom IoT, Internet of Things, och lägger till artificiell intelligens för att hantera informationen.

Men samtidigt kan en liten tuva fälla ett stort lass. Fråga Coop.

Få har väl missat att nästan 800 matvarubutiker fick stängas, just för att en vital del i Coops kassasystem kom under angrepp. Coop var inte måltavlan för de ryska hackarna, som var ute efter den amerikanska leverantören av systemet. Angreppet drabbade inte bara Coop i Sverige, även Apoteket Hjärta och SJ hade problem.

Det här är ingen isolerad företeelse, mängden cyberangrepp ökar stadigt. FRA, Försvarets Radioanstalt, uppgav 2017 att de upptäckte runt 10 000 aktiviteter som riktades mot Sverige varje månad. Den siffran är i dag betydligt högre, men FRA vill inte längre kvantifiera några siffror. Och det gäller bara angrepp mot Sverige. Då har vi inte räknat in angrepp som kan påverka Sverige, som i fallet Coop.

Digitaliseringen skapar alltså en sårbarhet både för den enskilda jordbrukaren, men även för hela det svenska samhället. Om vi jämför med situationen under Kalla kriget så är jordbruket ännu mer centraliserat där 16 000 heltidsbönder står för nästan all svensk matproduktion. Dessutom är det en digitaliserad kedja, allt från import av mineralgödsel till att maten finns i butiken, där varje störning kan få stora konsekvenser i alla led.

Det är hög tid att även jordbruket tar cyberhoten på allvar. I dag är ansvaret alldeles för splittrat och gapet mellan hot och förmåga att skydda sig ökar obehagligt snabbt.
Sverige skulle behöva inrätta en ”cybertsar”, en statssekreterare direkt under statsministern med mandat att både kunna arbeta långsiktigt och kunna agera snabbt. Näringslivet, och inte minst jordbruket, behöver få ett förstärkt samarbete med det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentret för att kunna klara av hoten.

En liten datatuva ska inte få stjälpa det svenska jordbrukslasset.

Patrik Oksanen


Patrik Oksanen är senior fellow i tankesmedjan Frivärld och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.