facebooktwittermail d

”Förbered gården för det värsta”

Vi som är på myndigheter arbetar med hur Sverige som helhet ska ha beredskap. Du som är lantbrukare behöver fundera på hur din gård kan vara beredd. Det skriver Ylva Persson i en krönika.

”Alla gårdar är olika och en handlingsplan behöver skräddarsys utifrån den egna gårdens förutsättningar.” Det skriver Ylva Persson. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Jag tänker på Ukraina. I första hand är förstås det mänskliga lidandet det som oroar mest. Men som veterinär tänker jag också på djuren.

På sociala medier syns bilder på utsläppta hästar som vandrar längs sönderbombade gator, hundar som förvildats och kor som irrar runt vid sina förstörda gårdar och undrar vad det var som hände.

En mjölkproducent intervjuas i tidningen och berättar att de ställt om produktionen så att fler djur slaktas och att mjölken säljs direkt från gården. En grisproducent slaktar på gården och skänker köttet till soldater och civilbefolkning. De här vittnesmålen väcker frågor kring hur väl rustat Sverige skulle vara vid en liknande kris. Kommer vi att klara vår livsmedelsförsörjning?

Till viss del har vår beredskapsförmåga redan testats under torkan 2018. Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder och torkan ledde verkligen till många nya (och nygamla) idéer.

Alternativa fodermedel prövades. I många fall sådana som sedan länge var bortglömda, som vass och skogsbete. Tankar på att anlägga dammar växte fram. Åtgärder för att minska värmestress hos korna planerades. Behovet av att ha en handlingsplan blev också påtagligt.

”Tänk efter före” är en viktig del av vår beredskap. Alla gårdar är olika och en handlingsplan behöver skräddarsys utifrån den egna gårdens förutsättningar.

Om krisen (i värsta fall i form av krig) kommer till Sverige kan vi gissa att bränslepriserna kommer att stiga och att elförsörjningen kommer att bli osäker. Hur ska våra högt mekaniserade och digitaliserade jordbruk klara att fortsätta producera säkra livsmedel från friska djur med fortsatt god djurvälfärd (här var det en bekant som sa till mig att det var fel att tänka på djurens välfärd när så många människor lider men för att människor inte ska svälta behöver vi självklart fortsätta att beakta djurhälsa och djurvälfärd även i kristider).

Hur ska djuren mjölkas, skötas, slaktas och betäckas? För en del gårdar kanske solceller, alternativa vattenkällor och foderberedskap är de viktigaste frågorna. För andra kanske en extensifiering och omställning av produktionen är tänkbara lösningar.

För att säkra livsmedelsförsörjningen på nationell nivå är jag övertygad om att det är viktigt att ha en bredd i produktionen. Vi vet inte säkert hur krisen kommer att slå och vilka gårdar som kommer att vara mest sårbara. Precis som i naturen är mångfald en nyckel. Vi behöver djurbesättningar i hela landet, med olika inriktning och storlek och med olika arter och raser.

Vi som är på myndigheter arbetar med hur Sverige som helhet ska ha beredskap. Du som är lantbrukare behöver fundera på hur din gård kan vara beredd.

Vi ska klara att försörja vår befolkning när nästa torka kommer, när klimatet förändras ytterligare, när naturkatastrofer och smittor slår till och om kriget kommer.

Ylva Persson

Ylva Persson är biträdande statsveterinär, Statens veterinärmedicinska anstalt.