facebooktwittermail

Barkborren chanslös mot Meja

Människans bästa vän kan komma till undsättning i kampen mot granbarkborrarna. För en billig peng kan skogsägare snabbt få reda på om granbarkborrarna håller på att angripa och döda granskogen.

Annette Johansson i Norrhult norr om Växjö har engagerat nosar i världsklass i kampen mot granbarkborren. De sitter på schäfern Meja och malinoisen Aska och de har lärt sig känna igen granbarkborrarnas kemiska doftsignaler. De kan hitta angripna träd på över hundra meters avstånd och söka av stora områden på kort tid.

Sök- och plockmetoden har haft tveksamma framgångar, eftersom det är svårt och tidskrävande för en ensam skogsägare att leta över stora områden, hitta angripna träd och ta ut dem innan nästa generation barkborrar är klara att angripa nya träd.

Idén mötte motstånd

Men nu finns det hjälp att få från vår bästa vän.

Annette Johansson kom på idén när hon pratade med en skogsägare som var väldigt trött på granbarkborrar. Det samtalet sådde fröet till att hundars luktsinne kanske kan hjälpa till. Men idén mötte motstånd i början.

– Många sa att det aldrig kommer att gå. Barkborrarna är ju lika vanliga som mygg. Det kan inte hundar lära sig att skilja ut.

Men när Annette Johansson fick kontakt med Fredrik Schlyter på SLU i Alnarp, som tyckte att det var en jättespännande idé, började de ett samarbete.

Träna hundarna

Fredrik Schlyter forskar bland annat på feromoner, doftämnen som många djur använder som signalsystem. Annette Johansson fick syntetiskt feromon av olika slag att träna sina hundar på. Det gick över förväntan, men hur det skulle gå i verkligheten var en annan fråga.

– Det var lite spännande. Vi åkte till ett naturreservat utanför Växjö där granbarkborrarna härjar i de sista överlevande granarna.

Schäfern Meja, som tidigare tränats som räddningshund och skäller när hon hittar det hon ska, skällde plötsligt på en gran som såg helt frisk ut.

– Det fanns inga borrhål, borrmjöl eller några andra tecken. Men när jag gick närmare såg jag massor av barkborrar som kröp omkring på stammen. Och när det blev tyst kunde man höra hur de gnagde överallt.

Belönades med köttbullar

Efter den fullträffen fick Meja massor av köttbullar. Därefter har Anette Johansson och hennes två hundar gjort många försök som nu håller på att sammanställas i en rapport. Och den kommer att visa hur effektiva hundarna är.

– Jag tippar att hundarna hittar minst 90 procent av de angripna träden.

Under sommaren ska hon hjälpa till i barkborreskogarna. Men nästa stora grej för Annette Johansson är att träna upp fler hundar.

– Med alla angrepp som pågår känns det som läge att utbilda fler hundar. Jag håller på att ta fram en certifiering för blivande granbarkborrehundar och deras förare.