facebooktwittermail

Bara mjölken når långsiktig lönsamhetsnivå

Mjölken framstår som årets branschvinnare och är den enda bransch som efter en uppgång i mjölkpriset i år på 12 procent når långsiktigt acceptabel lönsamhetsnivå. Övriga branscher ligger stabila medan griskött dessutom faller, enligt LRF Konsults Lönsamhetsrapport.

Efter höjningen av mjölkpriset med 12 procent framstår mjölken som årets branschvinnare enligt LRF Konsults lönsamhetsbarometer.
Efter höjningen av mjölkpriset med 12 procent framstår mjölken som årets branschvinnare enligt LRF Konsults lönsamhetsbarometer. FOTO: MOSTPHOTOS

Lönsamhetsförändringarna mellan 2016 och 2017 har varit små bortsett från en bransch, mjölkbranschen, där priserna har blivit alltmer volatila. Det är också bara mjölken som i och med den kraftiga uppgången av mjölkpriset i år nära nog når upp till en lönsamhetsnivå som anses långsiktigt nödvändig för att överleva och investera för framtiden, enligt LRF Konsults rapport.

I år är det en 12-procentig uppgång i mjölkpriset (mätt som Arlas a contopris) som bidrar till den förbättrade lönsamheten medan det var kraftigt stigande nötköttspriser, plus 19 procent, i fjol som till viss del kunde kompensera ett mycket lågt mjölkpris.

PREMIUM: Sverige med i toppen när mjölkpriset stiger

Sämre för gris

Gris- och nötköttsproducenter levde därmed tämligen gott på höga köttpriser i fjol men uppgången har nu kommit av sig och stagnerat och i vissa fall varit vikande, varför LRF Konsult spår en försämrad lönsamhet för dessa branscher i år.

Växtodlingen ligger kvar på en svag lönsamhetsnivå, som rapporten beskriver som "kritisk", med priser som borde upp 25 öre per kilo för att lönsamheten ska nås. Årets skörd kommer inte heller att bidra till någon förbättring, enligt LRF Konsult.

Behöver upp 9 procent

Nötköttspriserna borde stiga med drygt 9 kronor kilot för att långsiktig lönsamhet ska uppnås. Trots den uppgång som skedde i fjol i nötköttspriserna, ligger de på en nivå som endast förmår att betala 60 procent av företagets nedlagda arbetstid. Resterande 40 procent av arbetstiden måste därför ske oavlönat.

Den relativa lönsamheten avspeglas också i de olika branschernas investeringsvilja. Trots en svagt ökande investeringsvilja i fjol bland mjölk- och nötgårdar ligger de långt under den nivå på investeringar som är långsiktigt nödvändiga.

Dikorna spränger gränsen

Det är bara dikogårdarna som spränger gränsen för kritisk investeringstakt på 5 procent. Dikogårdarna nådde i fjol drygt åtta procent medan mjölk- och nötköttsgårdarna låg på låga 2-3 procent.

Rapporten är baserad på verkliga bokslut av medelgårdar.

LÄS OCKSÅ: Mindre miljöpåverkan med rätt foderstat

LÄS OCKSÅ: Hjälpen kom från Finland