facebooktwittermail d

”Vad som händer i Tyskland och Frankrike blir avgörande”

Vilka idéer som vinner mark i Tyskland och Frankrike den närmaste tiden får stor påverkan på hela Europa. Det kan ha avgörande betydelse för svenska lantbruks framtid.

Franskt vägval – tv-debatt mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen inför den sista och avgörande omgången i franska presidentvalet. FOTO: AFP/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Efter andra världskriget skulle Europas länder låta produkter och inte soldater korsa gränserna. Tanken var att nationer som handlade med varandra inte krigade med varandra.
I decennier har den här goda tanken format världen.

Väst har genom handelsutbyten försökt att knuffa auktoritära stater i en mer demokratisk riktning. I Tyskland, som har gått i bräschen för strategin, talas det om ”Wandel durch handel”. På svenska blir det ”förändring genom handel”.

Men, som nu konstateras, har Europas handel med Ryssland varken drivit landet i en demokratisk riktning eller förhindrat krig. Tysklands president Frank-Walter Steinmeier beskrev det hela som ett misslyckande, i ett uttalande före påsk.

Frågan som nu hänger i luften är vilken analys som görs i väst efter Rysslands krig mot Ukraina. Om Tysklands och andra västländer slutar att tro på handel som en enande kraft kan vi stå inför en genomgripande förändring av världen som vi känner den.

Visserligen framstår EU som mer enat än någonsin efter det ryska anfallet på Ukraina. Men ser vi till Frankrike – som jämte Tyskland är det andra landet som utgör kärnan i EU-samarbetet – finns trots detta isolationistiska tendenser. Och den här motsägelsen märks i den pågående franska valrörelsen.

På söndag, den 24 april, hålls den andra valomgången i det franska presidentvalet. Då ska väljarna avgöra om den sittande presidenten Emmanuel Macron får förnyat förtroende i ytterligare fem år eller om högernationalisten Marine Le Pen får flytta in i Élyséepalatset.

De två presidentkandidaterna har helt olika idéer om Frankrikes roll i EU. Emmanuel Macron står för en EU-vänlig linje och Marine Le Pen för en mer isolationistisk politik. Även om hon har lämnat kraven på ett utträde ur unionen företräder hon en EU-kritisk hållning. Exempelvis anser hon att Frankrike inte ska behöva lyda EU-domstolen eller behöva rätta sig efter EUs marknads- och konkurrenslagar.

Om Frankrike vill minska banden till EU, och Tyskland gör analysen att handel inte gör världen friare, så kan världen som vi känner den ändras. Det kommer att påverka förutsättningarna för alla företag och svenskt lantbruk är inget undantag.

Läs även

Lantbruket en allt tyngre politisk faktor i Frankrike

Kriget i Ukraina ritar om virkesmarknaden

Läs också

De senaste texterna från vår ledarredaktion