”Behövs en ambitiös lag om att restaurera natur”

I en debattartikel i ATL den 17 maj beskriver europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M) EUs förslag till restaureringslag som katastrofal. Det är snarare bristen på politisk vilja att agera för klimat och biologisk mångfald som är allvarliga orosmoln.

Den globala krisen för biologisk mångfald är en av de snabbast växande, vilket bland annat Världsekonomiskt forum har lyft fram. Europa är en av de världsdelar där människans ingrepp lett till störst förlust av natur.

Vi har förlorat våtmarker, naturliga ängar och hagar i odlingslandskapet. Vi har förorenat sjöar, rätat och byggt ut vattendrag. Vi har utarmat skogarna och har en kris när det gäller vilda pollinatörer i jordbruket, vilket redan påverkar produktionen av frukt och grönt. Det ger katastrofala konsekvenser både för människor och natur.

Svenskt Näringsliv konstaterade helt korrekt vid ett seminarium 22 maj att biologisk mångfald är basen för vårt samhälle och ekonomi. Flera europeiska företag bland andra H&M Group, Apotea och COOP Sverige, har skrivit under ett upprop som kräver en ambitiös och rättsligt bindande EU-lagstiftning för restaurering av naturen. Näringslivet visar tecken på att axla sin roll för att stärka biologisk mångfald.

I december 2022 skrev världens länder under ett nytt globalt FN-avtal, med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Nu måste EU och Sverige visa handling och genomföra sina åtaganden.

Den föreslagna lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att påbörja ett metodiskt arbete att restaurera vår natur. Medlemsstaterna kommer enligt förslaget – tvärtemot vad Jessica Polfjärd hävdar –få ett stort utrymme att utforma sina nationella planer.

För att lösa naturkrisen och dämpa negativa klimateffekter räcker det inte att skydda fler och större naturområden. Vi måste även återställa skadad natur.

Vi ser redan idag att människor i Europa drabbas när utarmade våtmarker och skogar inte buffrar mot översvämningar eller torka. Restaurering är en nyckel för att trygga långsiktig matproduktion, som exempelvis pollinering, och att förbättra folkhälsan. 

Genom att återskapa naturliga processer och funktioner i landskapet säkrar vi viktiga ekosystemtjänster som är centrala för vår överlevnad och är en grundval för ekonomin. Dessutom bidrar restaureringen till jobb och tillväxt.

Flera studier visar att det är lönsamt för samhället att restaurera skadade ekosystem och nyttan är i storleksordningen 8-10 gånger högre än investeringskostnaderna, enligt EU-kommissionen (European Union, 2022. Restoring nature - For the benefit of people, nature and the climate).

Att svenska politiker i EU-parlamentet vill slänga förslaget i papperskorgen är märkligt och upprörande. I stället för att tala om kris och katastrof för städer, landsbygd, skogs- och jordbruk om lagen genomförs, behövs kunskap och insikt om vad som behöver göras för naturen, parat med politiskt mod och vilja.

Vi uppmanar alla politiska partier att välja att våga anta utmaningen. EU och Sverige behöver en ambitiös restaureringslagstiftning, det är ingen tvekan om den saken.