An-Helen Meyer von Bremen

Innovationsmyndigheten Vinnova har tidigare delat ut pengar till innovationer inom matkedjan inom ramen för sina olika utlysningar. Bland annat har Peckas Naturodlingar varit involverat i projekt som har fått stöd från Vinnova.

Nu blir dock matkedjan ett eget område inom Vinnova under namnet ”Hållbara matsystem”.

– Vi har kommit fram till att vi har en roll att spela, plus att vi har fått ett regeringsuppdrag som är kopplat till livsmedelsstrategin, säger Joanna Franzén, programchef för Hållbara matsystem.

Joanna Franzén, programchef för Hållbara matsystem.

Ledorden för arbetet är konkurrenskraft och hållbarhet.

En del menar att det finns en motsättning mellan konkurrenskraft och hållbarhet. Hur ser ni på det?

– Om man inte agerar hållbart så kommer man heller inte att ha någon konkurrenskraft på sikt. Det finns ett kort perspektiv i den här frågan, men också ett långt perspektiv som vi måste ta hänsyn till.

I skrivande stund är det inte klart hur mycket pengar som kommer att satsas. Vinnova har fyra arbetsområden som man vill prioritera: jordbruk, butik, skolmat och det man kallar för ”ny mat snabbt”, vilket beskrivs som ”ny matproduktion som är hälsosam och hållbart producerad på cirkulärt sätt”.

Inom jordbruk vill man åstadkomma en ”systemtransformation”.

– Vi vill med hjälp av samverkan med alla aktörer identifiera hävstångspunkter där man kan åstadkomma stora förändringar. Än så länge så har vi inte ett hum om var dessa finns inom jordbruket. Vi kommer inom jordbruksområdet att jobba med EIP (Europeiska innovationspartnerskapet, reds anm) för att se hur vi kan komplettera detta, säger Joanna Franzén.

Inom ”ny mat snabbt” vill Vinnova prioritera vattenbaserat jordbruk, det vill säga inomhusodling av fisk, akvaponik och alger.

Flera av de här produktionsformerna dras med stora lönsamhetsproblem och kräver också mycket insatsmedel, inte minst i form av energi. Hur konkurrenskraftiga och hållbara är de här företagen?

– Vi ser att vi har en del utforskande arbete att göra. Är det så att produktionen inte är konkurrenskraftig, då kanske vi inte ska satsa på den. Vi vill inte bidra till en teknik-push.

Har ni gjort någon utvärdering av era tidigare satsningar på vattenbaserade system och inomhusodling?

– Nej, det har vi inte gjort. Det skulle vara intressant att göra. Det är viktigt att titta på vilka projekt som har fungerat och vilka som inte har gjort det. Tanken är inte att ersätta något dåligt med något nytt dåligt.

<h3>Vinnova</h3>Vinnova (Verket för innovationssystem) är Sveriges innovationsmyndighet och har till uppgift att främja forskning som bidrar till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft. Myndigheten delar varje år ut cirka 3 miljarder kronor i bidrag. Under åren 2015-2018 gick 617 miljoner kronor till forskning och utveckling inom området jordbruk/livsmedel av totalt 12 miljarder kronor. <a href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2020-12-22-statens-effektutvarderingar-av-naringspolitiken-brister-i-tillforlitlighet.html">Riksrevisionen kritiserade nyligen Tillväxtverket och Vinnova</a> för att inte kunna visa på nyttan av sina forskningssatsningar. Tidigare har Skattebetalarna i rapporten <a href="https://skattebetalarna.se/den-industripolitiska-atervandsgranden-en-historia-om-det-statliga-riskkapitalet/">Den industripolitiska återvändsgränden</a> kraftigt kritiserat den förda innovationspolitiken för att vare sig ge tillväxt eller sysselsättning. Vinnova har drygt 200 anställda, huvudkontor i Stockholm och filialer i Bryssel, Silicon Valley och Tel Aviv.

Vinnova kommer under nästa år att göra en strategisk satsning på innovationer inom livsmedelskedjan. Vattenbaserat jordbruk blir ett fokusområde.

Inomhusodling av fisk, akvaponik och alger i fokus.